Varigt värre

Jaha, så fick man en förklaring i morse på varför man mådde lite kymigt igår. Eller, svaret kom ju i natt när jag skulle ge J2 mat och inte kunde öppna ögat. Tvätta-tvätta mitt i natten och likdant när man vaknade. Fast då satt J2's öga också ihop och genast hamnade jag i valet och kvalet: mitt öga först så jag kan se vad jag gör, eller hans öga så att vi slipper ett panikutbrott. J2 var dock vid gott mod så jag tog mitt eget först. Det har fortsatt rinna under dagen men jag hoppas så klart att det inte ska hålla i sig mer än över helgen... Annars måste jag säkert ha glasögon när jag ska på musikal och det vill jag inte!