Helvete!

Jag har tydligen en gammal pojkvän som bor på min busslinje och idag är andra gången jag vägrar känna igen honom. Nu blev det så idiotiskt att jag vägrade ta bussen eftersom vi hade fått stå precis bredvid varandra. Det hade blivit svårt att igga, så här står jag nu och väntar på nästa buss.... Fan, jag ville ju komma hem lite 'tidigt' idag...

Intensiven

Det har verkligen varit en intensiv helg. Mitt förra inlägg var menat att bli längre, men precis när jag skrivit att jag hade tio minuter till övers så ropade J1 efter mig, och sedan dess har det inte blivit av att uppdatera....

I går firade vi J2 med besök från Byhåla. Vi käkade tacolunch och fikade och barnen lekte så fint med varandra! Vår inneboende pratade på med allihop och det var riktigt trevligt! Mina föräldrar och systerY kom lagom till fikat och det var full rulle till läggdags. Mycket lyckat, mycket trevligt!!

Idag hade vi bestämt oss för att vi skulle åka till Kivik på äppelmarknad. Inneboende D följde med, fast i ärlighetens namn vet jag inte om han tyckte det var så mycket att ha. Herregud, är man från New York är det kanske inte så mycket att ha... Inte ens vi tyckte det detta året, det var kallt och blåsigt och .. tja, inte så roligt. Och en lång resa är det faktiskt att ta sig till Österlen... Sen for vi hem, lämnade D, och åkte direkt vidare till Lomma och baletten. När vi kom hem skulle vi käka taco-left overs, och då kom Jocke och kusinvitamin Maria och fikade lite också. Jocke hade med sig en jättestor traktor som J2 nu har i sin säng när han sover. Rätt trångt, men väldigt sött!

Det var en kort sammanfattning av helgen, och samtidigt som jag skriver detta tjatar J1 efter vatten, vilket gör att man inte direkt har ro att sitta still. Nä, det är konstaterat att jag kollar på för mycket TV på kvällarna, men ärligt talat. Jag orkar inget annat.

Att slå ihjäl tid

Jag har skrivit inlägg på min telefon och klickat på fel knapp så allt har försvunnit.
Det har hänt inte bara en eller två gånger, och när det händer orkar jag aldrig börja om från början igen. Det är en av anledningarna till att det blivit lite stiltje här.
Hur som helst, nu hade jag tio minuter att slå ihjäl...

Det är överdags nu!

Jag har haft så mycket att göra på jobbet att jag inte har haft tid eller lust att skriva nåt i bloggen.
Ibland går jag och funderar, men sen blir det liksom inte av att jag skriver om det ändå.
Dessutom har klassbloggen tagit mycket tid, den är ju lite seriösare och kräver lite mer arbete innan jag gör inlägg eftersom det är både kollegor, föräldrar och elever som tittar in på den med jämna mellanrum. Att mitt initiativ till en blogg för skolarbete verkar ha betalt sig har jag dock fått lite bekräftelse på i form av beröm från rektorn, och dessutom datorer till eleverna i vår klass! Visst skulle eleverna få datorer ändå, vecka 43. Men eftersom vi har en tanke kring detta att arbeta med datorerna "på riktigt", som ett verktyg av samma kaliber som en bok, så tyckte rektorn och de som delar ut datorerna att vi kunde gå före en del andra i kön och få datorer redan denna veckan! Snacka om glädjetjut från eleverna!

I morgon fyller Jackobacko 2 år! Det lär väl inte bli allt för avancerat firande eftersom jag måste sticka tidigt (som vanligt) och P jobbar kväll (som vanligt). Men om jag stiger upp tidigare och fixar saker å ting så att jag kan gå efter en stunds firande så borde vi hinna i alla fall ge honom en paket. ... ... Usch vad trist att inte kunna fira fullt ut!! Jag kanske tar ett senare tåg så att jag iaf hinner sjunga en trudelutt... Det känns fattigt faktiskt att inte ha tid att fira honom ordentligt. (nu blev jag deprimerad av att tänka på det också)

Lite rött

Denna (mörkt) blåa dag.

Valvakar

Jag kan inte påstå att jag egentligen är särskilt intresserad av politik. Men när Sverigedemokraterna får en massa procent blir jag skraj och funderar på om jag verkligen vill vara en del av detta Sverige? Det är sjukt, och jag är glad att jag gjort vad jag kunnat i de olika valen för att minska deras röster. Sedan kanske man kan tänka sig att man ska bli mer aktiv.
Och det kanske man kan bli.

God morgon, sköna söndag!

P har just åkt iväg med J2 till akuten. J1 har tydligen legat i soffan oc tagit sönder en studsboll, och J2 har tagit en av bitarna och stoppat upp i näsan. Så det var raka vägen in på akuten, eftersom studsbollen dessutom är genomskinlig så det är svårt att se något.
Why, liksom?

Annars är det röstningsdags idag. Dags att ta sitt samhälleliga ansvar. Jag har bestämt mig för hur jag ska rösta, även om jag inte vet vilka personer jag borde rösta på. Det ska också bli intressant att få se matsalen där J1 äter (och kommer äta de närmsta åtta åren) lunch.

Nu ringde P och sa att studsbollsbiten hade åkt ut. Egentligen tycker jag att de borde åka till akuten ändå för att se att inget är kvar, men P vill inte "sitta där hela dagen" så jag antar att de kommer hem igen snart. Dags för frukost, med andra ord.

Ja, just det! Jag såg I rymden finns inga känslor igår. Den var riktigt bra! Se den! (och vad härligt det var att få ett par timmar för sig själv!!!!!!!)

Arg

Jag är arg på min man. Befinner mig på stan, väntar på syrran som jag tänker dricka en kopp kaffe med. Sen tänker jag gå på bio, själv. Kanske är jag mindre arg när jag kommer hem. Vi får hoppas det, det är tråkigt att vara arg.

Sätta lås

På garderoben kanske?
Livsfarligt ju!

Sudda bort din sura min...

...inte så lätt när man har en man som tycker att det är helt okej att spela TV-spel fem timmar och lämna allt husligt till mig när jag är hemma ensam med barnen hela helgen.

Nu har i alla fall vikt tvätten som han lämnade och städat J1s rum, eftersom han inte kunde nedlåta sig att göra det förra helgen när han för första gången skulle försöka sig på att få henne att samarbeta.

Nej, det är nog bättre att jag avslutar detta inlägg nu, jag känner mig riktigt bitter.

Semestaaaah!

Nä, faktum är att jag blir lite lätt utmattad bara av att läsa vad kursen jag ska läsa går ut på. Men. Det finns fördelar. Som att i morgon, när jag trodde att jag började 8.15 i Malmö, faktiskt börjar först 9.15. Snacka om sovmorgon! Sedan var det visst lite intro-grejer i två timmar innan lunch (som är 75 minuter lång till skillnad från mina stressiga 30 i vanliga fall!) och sen börjar föreläsningarna. I can live with that!

Nåja, det regnar ju iaf inte...

Onsdag. Äntligen! Det betyder andningshål i schemat, något som jag saknar enormt mycket. Särskilt när kolleger är hemma och VABar och det lilla kopieringshål jag hade försvann... imorgon ska jag dessutom till Malmö hela dagen på en högskolekurs som jag ska börja läsa. Det kommer bli som semester en dag, inte stiga upp före klockan sex och bara en halvtimmes resa. Najs! Men, idag återstår innan det är lite lugnare.

Bara 6.5 veckor till höstlovet....

Hemligheten bakom en lyckad nattning

Rubriken skulle också kunna vara "I hate Mondays", och då inte ens för att det är dagen då helgen tar slut, utan för att mina måndagar betyder 12 timmar utanför hemmets väggar, något som jag tycker är skittrist, rent ut sagt. Vad skulle man göra utan föräldrar som kan ställa upp och passa barnen ett par timmar?! (Tack igen pappa!) Ungarna är också helt knäckta när de börjar halv sju. Idag hämtade P dem iofs halv tre, men det spelar inte så stor roll, de är helt slut.
J2 låg redan i sin säng när jag kom hem. Det var bara att byta blöja och göra välling, sen godnatt. Visserligen spelade han musik väldigt högt ett par gånger (skrivade upp Pippi Långstrump på max), men han somnade snabbt ändå.
J1.... Jaaaa... Där har vi någonting som jag fasade för redan i morse när jag gick till jobbet. Att komma hem till en übertrött tjej som i vanliga, oübertrötta fall, inte heller är särskilt rolig att lägga.... Men. Jag fick knyta nävarna, bita ihop ett par rejäla gånger, tygla trötthet och humör, och... Det gick! Jag fick henne både att äta mat (som hon vägrat göra med morfar, tydligen), borsta hennes tänder, bara komma in på rummet en enda gång efter vi sagt godnatt, OCH dessutom fått höra hur det var att äta för första gången i skolmatsalen. Det gick! Hemligheten kanske hette att istället för att läsa en saga - som vi gjort i fyra år nu! - så satte jag igång en saga på CD-spelaren. Hon har inte velat lyssna på något på flera dagar, men jag har ju iofs vetat att det beror på att när hon lyssnar slappnar hon av och när hon slappnar av somnar hon... Sagt och gjort.

Nu återstår för mig att skriva rent ett mötesprotokoll innan jag kan gå å sova. A womans work is never done...

Förresten ...

... vill jag bara tillägga att idag när J1 skulle gå på kalas var hon underbar att ha att göra med! Glad, rolig, söt, pratsam, förväntansfull... Jag vill bara skriva det också, att vi har bra stunder med, och att de inte går av för hackor!

Men hemska kväll!

Min dotter har verkligen gjort det till en sport att förstöra kvällarna för sina föräldrar! Man ser liksom inte alls fram emot nattningen, det känns som att det är slagsmål om vem som får natta lillebror... Tur att vi brukar dela lika och ta ett barn var, varannan nattning, för annars vete tusan vad jag skulle ta mig till. Efter 45 minuters skrik kallade hon dock en sista gång och bad om ursäkt för att hon varit dum. Då är det svårt att fortsätta vara arg, men kvällen är likväl förstörd. Utmattad hämtar man allt överblivet godis och smäller i sig. Vem hjälper det? Inte en själv i alla fall, men ändå är det svårt att stå emot. Nu sitter man här och mår illa av allt socker och försöker övertyga sig själv att det här, det var sista gången jag åt för mycket godis utan någon bra anledning. Yeah right.
Det hemskaste med kvällen är ändå ett faktum som inte går att bortse från: det är söndag igen!

Wow

Om jag brydde mig om sånt skulle jag tycka det var jobbigt att alla lundabor i skogen har kläder från polarn och pyret... tur att jag inte bryr mig, eller hur? ;-)

I skogen

Batterierna till kameran tog så klart slut och smarta jag har shorts på mig - myggmat!

Livsstilsval

Jag tycker att det är helt fascinerande med människor som är intresserade av att vara snygga och välklädda. Eller kanske mer att det finns människor som tycker att det är omöjligt att inte vara välklädd, oavsett vad man ska göra.

Egentligen är jag nog också lite avundsjuk, för jag önskar att Jag orkade bry mig mer. Det måste ändå vara rätt skönt att ha snygga kläder och känna att man är fin... och ändå, att orka ta på sig pumps och snäv kjol när man vet att man ska ut och resa...? Nejminsann, när jag ska resa vill jag ha bekväma kläder som jag kan springa i, om det skulle behövas. Fast det kanske finns de som är bekväma i pumps?

Fascinerande!

Så gör Jag

Har MASSOR att göra vill imorgon, huvudet är överfullt! Men när jag åker tåget hem, då är det avkoppling med boken som gäller. När jag kommer hem är det barnen som gäller, tills de ska sova. Men sen, ikväll.... MASSOR!!!

Det är en sån morgon idag..

Jag är så glad

Glad och tacksam är jag, faktiskt, för att P har ett sånt yrke som han har. Visst ställer det till med bekymmer framförallt på måndagar, när jag är borta mellan 6 och 18.15, och han börjar 15.30 till 21.30, eftersom dagis stänger klockan sex. Men. Vissa dagar är barnen helt lediga, och när man tänker på familjer som stressar iväg varje morgon, tidigt upp, snabbt iväg.. och när J1 klagar på att hon är trött andra morgonen då vi måste väcka henne.. ja, då är jag tacksam, för imorgon behöver hon inte stiga upp tidigt, då börjar hon först klockan nio.

Att hon sen kommer vara uppe tidigt ändå, det är en annan historia.

Skolblogg

Jag (och mina kollegor, fast nä, mest jag) har startat en blogg för vår klass. Eftersom vi strävar efter "det papperslösa samhället" och alla elever och lärare på vår skola har fått/ska få en egen dator, vill vi försöka oss på att använda bloggandet som ... ja, en samlingsplats för allt möjligt. Information, läxor, uppgifter, länkar... Sånt som vi vet att eleverna slarvar bort och glömmer bort. Glosorna till på torsdag finns t.ex. i ett inlägg, matteläxan finns i ett annat. Jag tror att det kan bli hur bra som helst, men eftersom det än så länge bara är jag som vet hur man gör (utbildning av kollegorna pågår så smått på småraster o.s.v.) så blir det att det är jag som sitter och pysslar med det. Nu ska jag inte skylla frånvaro på denna blogg på att jag bara pysslar med en annan blogg, för faktum är att jag varit rätt frånvarande ett bra tag. Men det är en av anledningarna.
Den andra är att jag är helt slut.
Men det är ju en annan historia.

Ängel och geni

Idag kallade en kollega mig för ängel och geni, och man vill ju inte säga emot sina kollegor för mycket så det blir väl bara till å hålla med.

Dagen har varit fullkomligt fullproppad av lektioner och elever och möten. Vissa dagar kan man undra varför man får betalt, men idag var inte en sådan dag.

När man sedan fick sluta tio minuter tidigare och blev lite glad för att man skulle hinna med tåget, ja då är givetvis tåget försenat tjugo minuter. Fast det är det alltid när man åker vid denna tiden. När människor började välla in på tåget kände jag paniken komma krypande, det som hände förra veckan har rätt sina spår och det är ganska obehagligt att man kan känna rädsla inför att åka tåg. Jag funderade på att ta ett senare tåg istället, men jag fick en sittplats och känner mig lite mer safe.

P har blivit beordrad att jobba natt nu i natt. Helsjukt att man kan tvinga någon jobba som varit uppe hela dagen. Det är ju inte som att man ligger och sover när man har en ledig dag, åtminstone inte när man har små barn...

En (halv)dag på stranden

Villrådig var jag i morse ja. Vår inneboende vaknade ungefär när jag tänkt bege mig med ungarna "ut nånstans", och så pratade jag med honom och hans pojkvän sådär 40 minuter och under tiden bestämde jag mig för att sluta fega. Så jag packade in ungarna i nya bilen och drog en runda till stranden. Det är körglädje i den där bilen, må jag säga! Vilket drag, det går nästan inte att köra långsammare än 60 km/h med den..!
Vattnet var isande kallt, men det hindrade inte ungarna från att kuta runt och blöta ner alla kläder de hade på sig. Hemresa därför i blöja/trosor och luvtröja. Visst, de är redan förkylda så det kanske var dumt, men det var ju så mysigt! Det blåste ingenting så det var skönt på land. Helt enkelt en perfekt söndagsförmiddag! Lite donken-lunch (jag vet, vi äter där för ofta) och nu sover J2 och J1 kollar en Barbie-film. Visar sig att P får sluta runt 17 istället för 22 som han skulle gjort, så kanske vi hinner med nån liten miniutflykt i eftermiddag också...
Redan söndag, var tar helgerna vägen?!?!?!

Nähä?

Jag hade sett fram emot att spendera i alla fall förmiddagen hela familjen eftersom P börjar jobba klockan ett idag. Fast sen ringde hans telefon och han stack till jobbet för tio minuter sen, så där rök den dagen. Nu sitter jag här och vet inte riktigt vad vi ska ta oss till, för jag känner inte riktigt att jag vill köra med vår nya bil... Den är fin å så, men jag är inte van vid den och då blir jag orolig och vågar inte riktigt. Plus att jag faktiskt inte vet vart jag ska köra? Vi hade tänkt åka till Barsebäck och samla sten på stranden, men det förutsätter att man är två vuxna, jag åker inte själv för jag vet att barnen kommer få svårt att gå på stenarna själva... Sen ligger ju alla alltid och sover så länge så man kan inte precis vara spontan och höra om någon vill hitta på något...

Ung och vacker (??!)

Det var väldigt länge sedan någon misstog mig för elev senast. Men igår hände det sig att jag skulle in i det klassrum vi för dagen blivit tilldelade, jag hade inge nycklar men en kollega var på väg, så jag stod utanför med mina elever och väntade.


-Ska du ha böcker? (säger en tant som går förbi)
-Eh, nääää, det hade jag väl inte tänkt. (svarar jag förvirrat)
-Går du på OP då?
-Eh, nej... jag ska in i det klassrummet där *pekar* men vi har inga nycklar.
-Var är din lärare då?
-Det är jag som är läraren...
-Jamen säg det då! (svarar tanten och öppnar dörren åt oss.)

Ja, så då tänkte jag idag att jag nog kunde passera för elev idag också…
Lärare ska egentligen betala för skollunchen och det kan jag tycka är alldeles riktigt, men vi har en elev som inte vågar äta själv men som inte får mat hemma och som verkligen behöver äta i skolan. Det föll sig som så att jag blev utvald att äta lunch med eleven, jag som inte ens vill äta pytt i panna. Och eftersom jag var där på högst ofrivillig basis så ville jag absolut inte betala 45 kronor eller vad det är vi betalar. Så jag tittade ner i golvet och låtsades vara yngre än jag är, och HÄPP! Gratis lunch till läraren!
Visst, jag åt ju bara sallad, men ändå…