(borde kanske ha varit "Ljuset i SLUTET av tunneln" men det är ju ljus i hela tunneln, så...)
Jag har klagat ganska duktigt de senaste dagarna (veckorna) över hur trött jag är. Jag känner att jag är nära att ta till naturläkemedel för en eventuell uppiggning, och då har det gått ganska långt. I morgon hoppas jag att det ska bli en riktigt bra, pigg, dag. Då ska vi till Kronborg med eleverna och kolla in slottet. Jag var ju där med P och barnen i somras, men kom aldrig så långt att vi faktiskt kunde gå in i slottet eftersom ungarna behövde mat akut just när vi kom fram. Men nu ska det bli av, och det utan små barn som tar fokus från upplevelsen! Tänk vad bra, då kan jag orientera mig i lugn och ro och i sommar kan jag göra samma utflykt med min familj, fast då vet jag vad de kan vara intresserade av, och inte. Dessutom ser jag väldigt mycket fram emot ett photo-op, fast frågan är hur många bilder på samma arabiska tjej jag kommer komma hem med... Jag som helst vill fotografera arkitektur.
Idag träffade jag en gammal elev och fikade lite. Det är riktigt trevligt att prata med en 17-åring som är djupare än en barnbassäng. Skönt att veta att det finns lite hopp om framtiden där ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar