söndag 28 februari 2010

Dags att säga hejdå,

som Teletubbiesarna säger.
Ja, det slog mig just att mina sovmorgnar är över för den här gången. Nu blir det till å stiga upp 5.20 som vanligt igen om det ska bli någon ordning på torpet. Därför är det nog dags att tänka på refrängen rätt omgående, fast jag vet ju att jag blir sittandes här ett tag till...
Dagens texture-bild ;-)

Ingen sol


Walk down memory lane, jag spenderade tonårens somrar här i Lomma, och då såg det lite annorlunda ut, kan man säga. Nu hittar jag knappt från grillen till hamnen vilket känns väldigt konstigt.

Härligt!

Konstigt egentligen att jag faktiskt gillar vattenpölarna mer än snön. FÖrmodligen är det för att man kan röra sig fritt på asfalt (love asfalt!) och att man nästan kan undvika att bli blöt - om man inte absolut vill bli det förstås! Vi byggde lite broar i dikena där smältvattnet nu forsar fram, gjorde små lövbåtar som seglade på vattenpölsoceanerna... Ja, det där är mer min grej, även om ungarna är tio gånger slabbiga när de kommer in än om de rullade runt i snöhögar.

Snart dags för balett och eftersom balettfröken lämnade lappar förra gången där det stog att föräldrarna kunde sitta i köket under lektionerna för att inte barnen ska bli distraherade, så tänkte jag att jag skulle ta med kameran och ta mig en sväng i Lomma. Nu har de byggt sönder stranden närmast centrum, men det ligger en båthamn på "rätt" sida om ån, så jag ska ta mig ner dit och fotografera lite, tänkte jag. Hoppas solen håller i sig!

Sista dagen på lovet idag dessutom. Det känns inte alls jobbigt faktiskt. Ingen ångest heller, tack och lov. Ja, visst borde jag ägnat lite tid åt att läsa den där boken om ADHA/ADD, men det kan jag faktiskt göra på tåget under veckan som kommer för i vanlig ordning har jag inte läst ett ord under lovet. Att jag inte har ångest beror på att kollega SB var på bra humör innan lovet och helt enkelt inte förpestade tillvaron för oss andra. Jätteskönt! Och sedan är det ju bara fyra arbetsveckor innan påsklovet, så det är lite lagom sådär. Efter påsk blir det väl dags att sätta sig och leta jobb igen. Förhoppningen är att jag ska få vara kvar nästa år, trots allt, men eftersom det bara är ett vikariat så är det lika bra att söka nytt omutifallatt det inte förlängs.

Nä, om jag skulle leta reda på lite snygga texturer......

Lycka är..


..äkta skånsk vinter!

lördag 27 februari 2010

Kolla!

Tack vare Tezzie kommer jag nu kunna sitta vid datorn ÄNNU flera timmar och leka! Thank you, tack, danke, gracie osv :-) Den här var inte direkt perfekt, men det var roligt att försöka. Nu har jag fått så ont i rumpan så jag orkar inte sitta på min pinnstol längre. Kanske ska låta mannen övertala mig till en riktig datorstol, risken är väl då tyvärr att jag blir sittandes....

"Är det ett test?"

Min dotter vet inte vad ett test är. Varför? För att hennes pappa alltid svarar "Jag bara testar lite" när hon frågar vad han gör. Och vad gör han vanligtvis när hon frågar? Spelar Wii. Så nu när han tittar på TV frågar hon om det är ett test? Eller om han spelar spel. Det är inte lätt för någon att veta vad han håller på med, faktiskt...

Lördagsgodis, nammnamm!

Jahopp, sitter här framför datorn och käkar godis... Det har inte blivit så mycket godis dator de senaste dagarna, vilket är rätt skönt om än lite stressande. Det är ju en hel del bloggar jag vill läsa och kommentera. Jag tror det blir bättre när jag börjar jobba igen. Hehe!

Vi har varit på stan en runda på förmiddan (det var väldigt lite folk - antingen var vi väldigt tidiga eller så var det helt enkelt.. tja.. lite folk) och införskaffat nämnda godis. Dessutom hittade vi två kuddar på rea på Lagarhaus till J1s rum. Alltid trevligt att fynda. Jag gick upp med J2 kvart i sex eftersom han vaknade redan kvart över fem, och sen när J1 kom upp vid lite över sex så satte vi igång att sortera till hennes rum. Vänta, stryk det där med vi, det var ju bara jag. Ovanligt.

Fortfarande återstår väldigt mycket, så det är väl bara att sätta igång igen. J1 tittar på Askungen för första gången i sitt liv, och J2, tja, han somnade för en halvtimme sedan.

Usch vad jag mår illa! Det kan väl inte vara de tio godisbitarna? Jag menar, jag har ätit mer än så de senaste dagarna.. (suck)

fredag 26 februari 2010

Sol och vatten!


Fågelkvitter, sol, smält snö... Det känns som vår i luften! Det är nog bara tillfälligt, så det gäller att passa på och andas lite. Djupa andetag, nu drar vi till Ikea!

Nästan allt


Rumsbyte pågår. Här: nästan alla J1s leksaker. Nästan.

torsdag 25 februari 2010

Lovet knallar på..

Gårdagen bjöd - förutom strul med blogger vilket resulterade i inga nya blogginlägg - på ommöblering av datorrummet, Karlsson på taket och OS (så klart).

Barnen har nu sovit till halv sju-sju flera dagar på raken och jag börjar få ont i ryggen av att sova så länge i sträck. Men det är det värt! Därför har jag också orkat mig på att vara uppe lite längre på kvällarna och spana OS. Tyvärr har de flesta roliga grenarna redan varit dårå, men men. Igår blev det som bekant ett stafettguld, och det var ju riktigt skoj!

P, jag och J1 var och tittade på Karlsson på taket igår på Lunds stadsteater. Jag får krypningar av teater, kan jag ju tala om, jag tycker det är så drygt! Jag tror det beror på att man förväntas tycka att saker är roliga, att man förväntas applådera på rätt ställe, och att jag personligen får dåligt samvete om jag inte visar skådespelarna min uppskattning. Nä, tacka vet jag film, då kan jag skita i vad skådespelarna tycker för de ser i alla fall inte att jag inte skrattar och applåderar på rätt ställe.... Men! Det var kul igår. Först och främst så var föreställningen bara en timme lång - alldeles precis så länge jag orkar sitta still och titta. Sedan var den lite enerverande med massa slap sticks, som ju inte är min kopp te precis, men barnen i salongen gillade det och jag tror att det var det som var tanken ;-) På sina ställen var den dock riktigt rolig så det gör jag gärna om igen! [och J1s min var obetalbar när Karlsson och Lillebror sa att de skulle vinka vid utgången - "Mamma, skynda! Vi måste ut nu! Det gör inget att stövlarna är på fel fot, skynda dit!!" - och Lillebrors autograf fick hon också..!]

När J2 sov middag fixade P och jag i datorrummet; sågade sönder ett skrivbord, möblerade om bokhyllan, flyttade in bäddsoffan.. Nu är det bara lite piff som ska till här inne, sedan är det precis okej! Skönt att ett rum är i ordning när vi nu bott här i fyra månader. Till helgen ska vi också byta rum med J1. Visserligen älskar jag mina tapeter i vårt sovrum, och jag älskar inte J1s tapeter, men det får anses vara en bagatell i sammanhanget. J1s rum är alldeles för stort för henne, det finns ingen möjlighet att göra det mysigt, vilket är målet med flytten nu då. Jag får visserligen krupp på alla fina barnrum som man visar upp på nätet (var bor barnen????!!!!) men det betyder ju inte att jag inte vill att hon ska ha det fint hos sig...

Nepp, nu känner jag att det är dags för frukost!

tisdag 23 februari 2010

Sovmorgon

Idag fick jag sovmorgon till tjugo i åtta. Igår fick jag sovmorgon till sju. Kanske kan man bli utvilad under detta lovet? Så länge man inte sover för mycket och blir jättetrött för den sakens skull istället.

Givetvis har det snöat i natt igen. Sååååå tråkigt, det tar ju aldrig slut! Kanske får gå ut en sväng med kidsen sen,  men helst av allt vill jag åka till Erikshjälpen och köpa nåt. Haha! Jag vill köpa en lampa eller nåt, men den här månaden är ekonomin minst sagt ansträngd så jag vet inte om plånboken ens tillåter ett loppisfynd. Fast med det sagt kan jag ju tala om att jag var på stan igår med H och Kotte, och där blev det lite thai-lunch. Så lite har man råd med, tydligen....

I min 365-temalista finns ordet KÄNDIS med, och jag har funderat och funderat på den. Tänk om jag haft min kamera med mig ut på stan igår, då hade jag ju kunnat ta kort på Johan Wester från Hipp Hipp! när H presenterade oss för varandra. Eller på Cecilia Frode som tydligen gick förbi oss en stund senare. Fast henne kände jag inte alls igen så hade inte H sagt nåt hade jag ändå inte sett någon kändis. Ja, nu hade jag inte kameran med mig och jag får fortsätta fundera över ur jag ska lösa det temat.

måndag 22 februari 2010

Min lille


Tänk att han inte ens är 1,5 år än. Springer i köket och hjälper till att duka. Klättrar som värsta lilla apan. Kan massor! Och tänk att han ska bli stor. Tänk att han ska börja prata rent, börja skolan, bli tonåring och ha storlek 45 i skorna.. Det går så snabbt, jag vet att jag kommer glömma hur det är nu. Jag vill inte glömma..

Fångat byte av Janet Evanovich

I början av förra veckan var jag lie sugen på något lite lättsamt. Ja ghade läst tre svarta ryggar på raken och kände för nåt lite färggladare. Ja, för jag har ju färgsorterat våra böcker nu, så jag letar titlar beroende på vilken färg jag känner för. Det är faktiskt så att de flesta böcker passar bra med färgen de har på omslaget, vilket inte borde vara förvånande eftersom man nog brukar tänka helhet när man marknadsför en bok. Så, lite lättsammare än svart men inte så lättsamt som rosa, är lika med en gul bok.

Det tog mig ungefär halva boken innan jag fattade att detta är en del i en serie böcker om samma människa. Inte för att det spelade någon roll, den funkade utmärkt som fristående bok också. Handling? Stephanie Plum är prisjägare, får ett fall som ska lösas och stöter på lite konstigt folk på vägen. Egentligen skulle det väl kunna räknas som en deckare, fast kanske mer en chick lit-deckare? Tjejen är snygg (så klart, springer runt i cykelbyxor och sport-BH), killen hon är kär i är het, saker sprängs i bitar (hon är ju tuff också) och alla poliser i kåren hjälper henne så fort hon viftar på lillfingret.

Om man just har skrivit att To kill a mockingbird är en av bokfavoriterna, så ska man kanske inte erkänna att sånt här "skräp" tilltalar en. Men se det är ju det som är tjusningen med böcker! Man får uppleva så mycket (utan att behöva göra nåt annat än att vända sida) och av så olika karaktär, och det ena behöver inte utesluta det andra... Jag gillade boken, men skulle för den sakens skull aldrig få för mig att läsa de andra delarna. One is enough.

söndag 21 februari 2010

New World av Gillian Cross

Ända sedan jag läste den där fantasy-kursen i somras har jag varit väldigt sugen på att läsa New World av Gillian Cross. Så när den var en av böckerna som såldes ut för 15:- på biblioteket häromdagen blev jag jätteglad.

New World handlar om Miriam som tillsammans med pojken Stuart ska testspela ett nytt realityspel innan det släpps på marknaden. De får absolut inte ha någon kontakt med varandra utanför spelet och det är strikt förbjudet att berätta om vad de gör för någon. Samtidigt får en annan pojke i uppdrag att försöka knäcka spelet utifrån. Vad han inte vet är att han blir medhjälpare till att utsätta Miriam och Stuart för alla deras värsta mardrömmar.

Upplägget och idén kändes spännande, tyckte jag. Även om boken skrevs 1994 och därför kanske inte riktigt känns helt uppdaterad (numera är väl realityspel inte särskilt hett, eller har jag bara blivit gammal?) så kändes det ändå som att det kunde bli lite spännande. Tyvärr stannar denna ungdomsbok ganska mycket på ytan, och jag vet inte om det är så att ungdomsböcker förut hade lite "press" på sig att inte bli för långa? Numera är ju inte det ett problam, ta Harry Potter eller Twilight, till exempel, de är ju hur långa som helst! Ibland kan jag tycka att böcker skulle tjäna på att kortas ner lite (typ Snabba Cash), men den här hade istället tjänat på 150 sidor extra, bara för utrymmet att verkligen kunna gå på djupet. Nu är inte jag 14 längre (även om jag ofta känner mig så) och jag har tyvärr en klass där bokläsning inte förekommer, så jag kan inte ge en bild av hur ungdomar skulle uppfatta boken, för faktum är ju att den inte är skriven för 32 åringar...

Slaktarpojken av Patrick McCabe

En inte ens tvåhundrasidor lång bok. På utsidan står det "briljant... unik... att läsa romaner blir aldrig mer detsamma". Ni vet, ibland står det saker på framsidan som bara känns löjliga, som man inte alls håller med om, skrivet av någon som man inte alls vet vem det är (typ: Toppenbok! Lisa Svensson, Gnarps veckoblad). Jag vet visserligen inte heller vem Roddy Doyle är, som uttalat sig om denna bok, men det spelar mindre roll eftersom jag håller med honom.

Francie är en vanlig irländsk pojke som bor med sin pappa och mamma och har en bästa kompis. Pappan super, mamman bryter ihop, och bästisen vill inte längre umgås med Francie, som skyller allt på den nyinflyttade familjen Nugent. Hans liv tas över av driften att hämnas.

Texten är till en början med lite jobbig, tills man satt sig in i att vara inne i en rubbad pojkes hjärna. Meningar som flyter ihop, tankar som är irrationella, verklighet som blandas med fantasi... Det är som ett helt nytt sätt att tänka, och det känns så fräscht att få uppleva någonting nytt. Den här är med andra ord värd att lägga lite tid på.

Igen!

Kanske det krävs att jag går och lägger mig för att Sverige ska vinna OS-guld? Jag var inte sådär fasligt trött när jag gick och la mig, men jag orkade liksom inte vara uppe och vänta. Tyvärr. Den som väntar på nåt gott hade ju gärna stannat uppe och sett skidorna igår...

lördag 20 februari 2010

Tio syskon i en ömtålig berättelse av Kerstin Strandberg

Jag ligger ju enormt mycket back med att berätta om böckerna jag läst de senaste månaderna så jag tänkte göra ett försök att komma ikapp under lovet här.

Första boken ut är Tio syskon i en ömtålig berättelse. Jag har för mig P fick den av mig en gång i tiden och sedan dess har den stått i bokhyllan/legat nerpackad.

Den handlar i vilket fall om barn och syskonbarn till tio syskon som levde i början/mitten av 1900-talet. Syskonen är döda och deras barn vill berätta deras historia. Ett av barnen får i uppdrag att teckna ner det hela utifrån brev och vad de fått höra under uppväxten. Tio syskon alltså, som får mer eller mindre plats i boken.

För min del tycker jag att det verkar rätt abitiöst att berätta en historia om tio personer. Dessutom faller flera stycken bort ganska omgående, det finns liksom ingen plats för dem. Sedan tycker jag personligen inte att det är så roligt att läsa böcker som är skrivna på detta sättet; d.v.s. när man redan vet vad som ska hända (alla är ju döda) och berättaren hoppar i historien så att man egntligen vet utgången. Samtidigt är det lite intressant att få en bit ur historien, hur Sverige funkade moraliskt i början på 1900-talet (lite annorlunda från hur det är nu, kan man säga), men det känns så konstruerat. Jag har aldrig fattat böcker där man påstår att man bygger historien på brevväxling. För hur kan man alltid ha svarsbreven? När jag väl skickat ett brev brukar inte mottagaren skicka tillbaka det till mig så att mina barnbarn om 50 år skulle veta exakt vad som pågått?

Nä, jag gillade inte den här boken. Jag vet inte varför jag gav den till P heller, för det är inte direkt en bok i hans smak? Nominerad till Augustpriset var den i alla fall år 2000.

Längtar bort

Jag längtar bort från snö och slask. Det suger. Jag HATAR snö! Om någon bara kunde ringa och säga "Du, vecka 12 kommer det regna som attan, sen är snön borta", då skulle jag ta mitt pick och pack och dra och komma tillbaka när det var "klart". Bilden ovan är en fake-ad tiltshift av Puerto de Mogán. Dit ska vi absolut åka när vi kommer till GC. Om 10 månader. Men jag längtar!

Mitt val

Igår var jag i valet och kvalet. Stanna uppe och titta på skidorna som började klockan tio, eller gå och lägga mig. Jag tycker jag tog ett klokt beslut när jag gick och la mig klockan nio. Dessutom var J2 vänlig nog att somna om idag när han vaknade vid tio i fem, det brukar ju annars inte höra till vanligheterna. Därför kände jag mig ganska utvilad klockan sex när J1 kom och ville ligga i vår säng ett tag. Medalj fick ju Sverige ändå, utan att jag behövde titta. Tydligen står och faller inte OS med mig. Skönt det, för jag tycker om att sova.

fredag 19 februari 2010

Trött, tröttare, SPORTLOV!

Ja, det var som jag befarade i morse. Rektorn hade dubbelbokat och jag fick pallra mig iväg till skolan efter en halvtimmes väntan. Inte hela världen, jag önskar bara att jag hade passat på att äta frukost före eftersom jag var superhungrig...

Nu är det dock sportlov, så det finns inget å gräma sig över! Det ska bli himla gött faktiskt, och vi har bara två saker inplanerade. På måndag ska jag träffa kompis H och baby Kotte, och på onsdag ska jag, P och J1 gå på Stadsteatern och titta på Karlsson på taket. Jag skulle vilja ta mig en tur till Erikshjälpen och kolla läget också, för det kliar enormt i min loppistarm. Det känns som våren och sommaren är miljontals mil bort. När ska man få gå och fynda på loppis egentligen?!!!

Jag har knappt kunnat sluta tänka på Matti idag, vilket jag tycker är jättekonstigt eftersom vi som sagt inte alls setts på säkert 15 år. Inte vad jag kan minnas i alla fall. Och allt jag kan tänka på är den där lille spillevinken till kille; barfota, oborstad, med vattenmelon rinnandes från munnen ner på magen... Den killen har han ju inte varit på 20 år, men det är den bilden jag har av honom. Det är som en bit av barndomen dog. Jätteunderligt.

Medarbetarsamtal


Jag skulle träffa rektorn för ett medarbetarsamtal idag. Han är inte här och vi skulle ses för snart tio minuter sen. Hm. Känner mig lite bortglömd. Dessutom kom det en till snubbe som väntar utanför rektorns dörr. Dubbelbokat, någon?

torsdag 18 februari 2010

Så underligt

Jag har sagt det förr, Facebook är en underlig uppfinning egentligen.
Idag när jag loggade in såg jag att en av mina barndomsvänner är död. Ingen jag umgås med, ingen jag pratat med sedan vi var mycket yngre, men ändå. Plötsligt får man bara veta saker, utan att man egentligen har en aning om någonting. Jag hade förmodligen fått veta det snart ändå, gemensamma vänner har vi ju. Men ändå. Och när människor som är yngre än en själv går bort så känns det bara underligt.
...

ah, just det..

När det gäller böckerna där nere så måste jag bara säga att en del av dem som inte är rödmarkerade faktiskt står i min bokhylla och väntar på att bli lästa. En del andra vill jag verkligen också läsa. Och en del av dem jag läst var jag tvingad att läsa eftersom jag pluggat litteraturvetenskap. Sen var det visserligen aldrig någon som tvingade mig att läsa litteraturvetenskap utan det gjorde jag för att få nöjet att läsa en massa böcker.

Nu måste jag springa ner och öppna för eleverna. En eftermiddag kvar denna veckan, sen en lektion imorgon och sen SPORTLOV! Weho!

onsdag 17 februari 2010

Böcker böcker böcker


Den här listan hittade jag hos Nollan och jag tyckte det var lite kul att kolla hur jag låg till. Det var väl inte överväldigande, jag menar, det finns klassiker jag borde ha läst. Men, ta t.ex. Moby Dick. Den har jag försökt mig på, men hur rolig är den då? Det handla om en gubbe som fiskar. Nae, inte min kopp kaffe. Däremot är To Kill a Mockingbird en av de bättre böckerna jag läst, för att inte tala om Flyga Drake som jag nämnde för inte så länge sedan... Kul!

”BBC believes most people will have only read 6 of the 100 books here. How do your reading habits stack up? Look at the list and put an ‘x’ after those you have read.”

(Jag har markerat med rött istället, som synes)

1 Pride and Prejudice – Jane Austen
2 The Lord of the Rings – JRR Tolkien (bara del ett och två dock)
3 Jane Eyre – Charlotte Bronte
4 Harry Potter series – JK Rowling (bara de två första)
5 To Kill a Mockingbird – Harper Lee
6 The Bible
7 Wuthering Heights – Emily Bronte
8 Nineteen Eighty Four – George Orwell
9 His Dark Materials – Philip Pullman
10 Great Expectations – Charles Dickens
11 Little Women – Louisa M Alcott
12 Tess of the D’Urbervilles – Thomas Hardy
13 Catch 22 – Joseph Heller
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca – Daphne Du Maurier
16 The Hobbit – JRR Tolkien
17 Birdsong – Sebastian Faulk
18 Catcher in the Rye – JD Salinger
19 The Time Traveler’s Wife – Audrey Niffenegger
20 Middlemarch – George Eliot
21 Gone With The Wind – Margaret Mitchell
22 The Great Gatsby – F Scott Fitzgerald
23 Bleak House – Charles Dickens
24 War and Peace – Leo Tolstoy
25 The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy – Douglas Adams
26 Brideshead Revisited – Evelyn Waugh
27 Crime and Punishment – Fyodor Dostoyevsky
28 Grapes of Wrath – John Steinbeck
29 Alice in Wonderland – Lewis Carroll
30 The Wind in the Willows – Kenneth Grahame
31 Anna Karenina – Leo Tolstoy
32 David Copperfield – Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia – CS Lewis
34 Emma – Jane Austen
35 Persuasion – Jane Austen
36 The Lion, The Witch and The Wardrobe – CS Lewis
37 The Kite Runner – Khaled Hossein
38 Captain Corelli’s Mandolin – Louis De Bernieres
39 Memoirs of a Geisha – Arthur Golden
40 Winnie the Pooh – AA Milne
41 Animal Farm – George Orwell
42 The Da Vinci Code – Dan Brown
43 One Hundred Years of Solitude – Gabriel Garcia Marquez
44 A Prayer for Owen Meaney – John Irving
45 The Woman in White – Wilkie Collins
46 Anne of Green Gables – LM Montgomery
47 Far From The Madding Crowd – Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale – Margaret Atwood
49 Lord of the Flies – William Golding
50 Atonement – Ian McEwan
51 Life of Pi – Yann Martel
52 Dune – Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm – Stella Gibbons
54 Sense and Sensibility – Jane Austen
55 A Suitable Boy – Vikram Seth
56 The Shadow of the Wind – Carlos Ruiz Zafon
57 A Tale Of Two Cities – Charles Dickens
58 Brave New World – Aldous Huxley
59 The Curious Incident of the Dog in the Night – Mark Haddon
60 Love In The Time Of Cholera – Gabriel Garcia Marquez
61 Of Mice and Men – John Steinbeck
62 Lolita – Vladimir Nabokov
63 The Secret History – Donna Tartt
64 The Lovely Bones – Alice Sebold
65 Count of Monte Cristo – Alexandre Dumas
66 On The Road – Jack Kerouac
67 Jude the Obscure – Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s Diary – Helen Fielding
69 Midnight’s Children – Salman Rushdie
70 Moby Dick – Herman Melville
71 Oliver Twist – Charles Dickens
72 Dracula – Bram Stoker
73 The Secret Garden – Frances Hodgson Burnett

74 Notes From A Small Island – Bill Bryson
75 Ulysses – James Joyce
76 The Inferno – Dante
77 Swallows and Amazons – Arthur Ransome
78 Germinal – Emile Zola
79 Vanity Fair – William Makepeace Thackeray
80 Possession – AS Byatt
81 A Christmas Carol – Charles Dickens
82 Cloud Atlas – David Mitchell
83 The Color Purple – Alice Walker
84 The Remains of the Day – Kazuo Ishiguro
85 Madame Bovary – Gustave Flaubert
86 A Fine Balance – Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web – EB White
88 The Five People You Meet In Heaven – Mitch Albom
89 Adventures of Sherlock Holmes – Sir Arthur Conan Doyle
90 The Faraway Tree Collection – Enid Blyton
91 Heart of Darkness – Joseph Conrad
92 The Little Prince – Antoine De Saint-Exupery
93 The Wasp Factory – Iain Banks
94 Watership Down – Richard Adams
95 A Confederacy of Dunces – John Kennedy Toole
96 A Town Like Alice – Nevil Shute
97 The Three Musketeers – Alexandre Dumas
98 Hamlet – William Shakespeare
99 Charlie and the Chocolate Factory – Roald Dahl
100 Les Miserables – Victor Hugo

Vanlig vardag #4

Okej, det är verkligen en urkass bild. Men jag har inte tid att fotografera mer nu, då missar jag ju OS. Och OS är väl kanske ingen vardagsmat, men just nu och tio dar till framöver så är det det som visas på vår TV, till makens förtret. 
Vackrare bilder på vanliga vardagar finns hos Annelie.

Hallå, var tog igår vägen?

Gårdagen är höljd i mystiska dimmor. [jag hade skrivit mysteriska först. men det kändes som ett riktigt konstigt ord. finns det?] Jag vet att jag gick och la mig på tok för tidigt igår för att orka med jobbet idag. Mycket dumt med tanke på att jag missade svensk gulddramatik. Därför tänker jag inte somna i tid idag. Jag får helt enkelt vara trött i morgon. Who cares?

Dagen har flutit på fint och jag har pratat så mycket engelska att jag glömt att switcha tillbaka till svenska när det har varit rast. Vissa dagar är det så lätt att prata engelska medans det andra dar tar emot jättemycket. Undrar vad det beror på? Kanske har jag varit lite förvirrad idag också. Det tyckte nog J1 i alla fall när jag satte på henne J2s hakklapp vid matbordet.......

Nehe. Men om jag skulle ta och vandra bort till TVn. Fast jag undrar om det inte är en vanlig vardag idag.... Måste kika in hos Annelie.

måndag 15 februari 2010

Glädje en måndageftermiddag!


Jag kände att jag började bli lite glad när jag gick mot biblioteket för en stund sedan. Jag skulle lämna tillbaka två böcker som jag lånat för elevers räkning och det snöade. Det gör det förresten fortfarande, men i alla fall. Snön lägger sig på kappan, och kan det bara snöa hemma också är det läge att ta fram kameran och försöka fånga flingor på bild. De är så vackra när man ser den på nära håll. Jag kom in på biblioteket och såg till min förvåning att det var halva priset i deras bokshop! Och inte nog med det, det fanns en hel del jag ville läsa! Jag vet att vi ska spara på slantarna just nu, men att köpa fem böcker för 60:- ÄR faktiskt att spara pengar.. I'm so happy!

Måndag morgon, hurra!


Ja, inte just för att jag älskar måndagar, men om det är måndag betyder det att det bara är fem arbetsdagar kvar innan sportlovet, och det är verkligen något att hurra för, så HURRA!!

söndag 14 februari 2010

Varför så trött?

Jag gick ju och la mig bara 20 minuter efter skidskyttet hade börjat igår, svenskorna hann inte ens starta innan jag sov. Men inte hjälpte det, jag var nog i alla fall ungefär uppe ungefär en halvtimme för länge... Jag misstänker att det inte kommer bli mycket jag får se av OS i år... Tack vet jag när J1 var nyfödd (för fyra år sedan alltså), då såg vi ALLT som visades. Det var då det. Jag satsar på att få titta på vinter-OS om fyra år. Då är barnen tillräckligt gamla för att roa sig själva på morgnarna (väl?) och jag ska ha skaffat TV i sovrummet så att jag slipper konkurrera om den i vardagsrummet.

I nyaste numret av Mama som kom häromdagen, var det en artikel om mat på helgerna. Någon skrev nåt liknande "frukost, sen lagom till man plockat undan, torkat upp och fått bort disken är det dags att sätta igång med lunchen". Det var tamigtusan dagens sanning! Åh vad jag tycker att det är tråkigt med mat! Jag skulle själv hellre äta en riktigt rejäl frukost och sen skippa lunchen för att äta en rejäl men lite tidigare middag. Men så kan man ju inte göra när man har två ungar som räknar med att få mat när de är hungriga. Jag hatar att laga mat. Suck. Man kan visst det gå på kurs för att lära sig hur man gör, men det går nog inte att lära sig att tycka det är roligt. Eller? Om man visste hur och vad man skulle göra kanske det blev roligare att göra det också?

lördag 13 februari 2010

Yes! tänkte jag.

Det är ju perfekt med OS i Vancouver, då missar man ingenting när man jobbar eftersom det börjar så sent. Inte heller måste man slåss om TVn med barnen för de har redan lagt sig vid halv sju. Dock missar man en hel del ändå eftersom man har för vana att somna senast klockan tio.... Kasst. Men å andra sidan är det snart sportlov och vad ska man göra då om inte ägna sig åt sport! Yes!

Pay pay

Japp, nu är första delbetalningen av resan avklarad. Det känns lite mer på riktigt nu, men det känns också jättelarvigt att vara strålande lycklig över att få åka någonstans i december när det bara är februari nu.... Fast det är klart, nu vet man att man ska åka då så när det är dags för sommarrea i slutet av sommaren så kan man kosta på sig en del grejer till barnen, istället för att som sist, när vi glömde att vi skulle åka på "fel säsong", behöva springa runt i skobutikerna i februari för att försöka hitta sandaler.. Det var liiite körigt, kan man påstå.

Jag ska börja få på ungarna lite kläder nu och dra en sväng till affären. Dagens godisskörd ska inhandlas, dessutom har vi en liten alla hjärtansdag-överraskning till pappa på gång. Både pappa och morfar, kanske ska tilläggas. Och mumu, som J2 har börjat säga. Vi får se vad det blir av det hela.
Mot affan, som man sa när man var liten.

fredag 12 februari 2010

Kväll. Fredag.

Kolla här vad som anlände på doorsteppen innan idag! Inte nog med att man blir utbjuden på mat (förra fredan), nu får man choklad också.... Vad har denna fruga gjort för att förtjäna all denna uppvaktning?!

Jag har ägnat en del av kvällen till att rätta nationella prov och det är nedslående. Nedslående, I say! Jag var tvungen att sluta och titta lite på TV istället. Och nu orkar jag inte heller fortsätta utan tänker smaka den där (se bild) Årechokladen som så många gillar. Undras just om den står sig mot en Marabou mjölkchoklad..?

Nyser gör jag också. Massor.

torsdag 11 februari 2010

Fryser än

Det blev en riktigt trevlig dag av det hela idag faktiskt. 12 av 14 elever följde med och alla utom en åkte skidor mer eller mindre hela tiden. Jag och kollega SB stod för matning av vilddjuren samt vaktning av väskor och allmänt hurtiga tillrop. Jag är dessutom klassens mamma - lånar ut vantar, spänner pjäxor, vinkar i backen och kramas lite i allmänhet. Ett trevligt litet extrajobb.

Många skolor var det som var ute och åkte i backarna idag, en bruten arm fick jag se, dock inte i vår klass. Eftersom en skola helt hade ockuperat värmestugan blev det inget Monopol, vi hade helt enkelt ingenstans att spela. 5,5 timmar har jag stått i kylan under dagen, de sista två timmarna kände jag inte av mina tår, men det gjorde inte så mycket. Jag känner dom nu... fast nu är jag så frusen så jag skulle kunna tänka mig att ta ett bad; jag som aldrig badar i badkar! Jag tänker dock inte göra det ändå utan faktiskt ska jag ta min nu igen rinnande näsa och gå till sängs. Ja, ni läste rätt. Klockan är inte ens åtta och jag tänker gå och lägga mig! Det är ju en dag i morgon också, och morgondagen bjuder på ytterligare ett nationellt prov i svenska. Det är nästan lika utmattande för mig som för dom, de här proven, mycket för att deras svenska ordförråd är ganska bristande och man måste nästan vända ut och in på sig för att förklara ord som "vanliga" svenska elever har mer eller mindre gratis sedan tidigare.

J1 sa fressten igår att "dina barn på jobbet tror att du är en fröken, men det är du ju inte, du är ju min mamma!" och så skrattade hon. Sötisen!

Omg


Utfodringen klar. Kallt. Men helt okej. Ingen tid eller plats för monopol.

God natt


Klockan är straxt tio i sex och jag är på väg till bussen. Tidigt? Ja det tycker jag med, jag hade gärna sovit minst en timme till. Nu vaknade ju ändå J2 för en kvart sen så jag hade väl inte fått sova ändå. Fördelen med att vara uppe tidigt är att jag lätt kommer få sittplats både på bussen och tåget. Kallt är det ute med. Jag var ganska duktig igår och prövade termobyxorna, men jag kunde som sagt inte knäppa dem. Turligt nog hade de hängslen så jag kan använda dem ändå. Monopolet hittade jag också. Kanske kan bli en okej dag. Nu måste jag sluta knappa på telefonen innan mina fingrar fryser bort. Rapport följer under dagen, no doubt.

onsdag 10 februari 2010

Iiik! Friluftsdag!

I morgon ska vi ha friluftsdag. Jag är ungefär lika bra förberedd som om jag var en av eleverna. Det vill säga inte alls. Vi ska åka skidor! Eller vänta lite. DOM ska åka skidor. Jag ska INTE åka skidor. Jag ska tydligen gå en promenad med dom, som i likhet med mig själv, inte tänker åka. Jag har inga vinterskor. Ja, ni läste rätt. Jag hatar snö, jag avskyr vinter, jag lägger inga pengar på sånt onödigt som vinterkläder. Jag inser givetvis nu att vinterkläder kan vara rätt bra att ha, inte bara för att vi ska iväg med skolan, utan för att denna vinter verkar pågå i all evighet. Men nu har jag som sagt ingenting. Och inte har jag börjat leta efter något att ta på mig i morgon heller.... Trots strikta förmaningar till eleverna om att klä sig varmt, inte glömma ditten och datten... Nope, den här läraren vägrar leta fram raggsockorna och har ingen aning om ifall hon kan knäppa termobyxorna.  (där ljög jag, jag vet att jag inte kan knäppa dem, men frågan är då vad jag ska ha på mig istället.... och den frågan har jag inte börjat ta itu med än) Istället funderar jag på att glo lite på TV.... Ja, jag har sagt att jag ska ta med mig Monopolet, för hallå, vad ska vi stackare göra som faktiskt vägrar delta i såna här vinteraktiviteter?! Jag tycker som så att om man lyckats ducka friluftsdagar hela sin skolgång och dessutom klarat sig in och igenom en lärarutbildning utan att ha godkänt i idrott, då borde man vid snart 32 års ålder få vara ursäktad från sån här människoplågeri. Eller? Fast så är det ju det också att i morgon är en chans att få umgås med eleverna på andra premisser än i klassrummet, och tänk bara vad kul jag hade när dom (inte jag) åkte skridskor! Jag ser trots allt fram emot i morgon, så det är nog dags att se om jag kan ha gubbens docs med två par raggisar i...

tisdag 9 februari 2010

Dagens PUST!


Nationella provet i svenska del A avklarat. Pust.

Inte ens *snörvel*

Nä, just det. Jag kan inte ens snörvla mig igenom dagen. Inte än i varje fall. För det är totalstopp så jag kan knappt andas. Och inga linser har jag heller, utan jag går omkring i mina glasögon! Det är verkligen ett tecken på att jag inte mår bra för jag går nästan aldrig i glasögon bland folk. Hursomhelst.

Roligt: Mamma och pappa har bokat resa till GC! Samma tid, samma plats = julafton med mormor och morfar på Kanarieöarna. Gött!!

söndag 7 februari 2010

Galet, Herr och Fru Svensson!

Oj vad vi har pratat och pratat om att åka någonstans. "Vart vill du åka? När kan vi åka? Hur länge ska vi åka? Har vi råd att åka?" Frågorna hopar sig. Det är snart ett år sedan vi åkte iväg till Gran Canaria. Tänk, ett år har redan gått, det känns som några månader sedan, bara. Och inte visste vi när vi åkte ifall vi verkligen skulle gilla GC heller. Är det verkligen vår grej att åka tillsammans med halva resten av Sveriges befolkning till Kanarieöarna, liksom? När vi åkte därifrån fyra veckor senare var vi väldigt nöjda med vår månad. GC har mycket att erbjuda förutom sol och bad, faktiskt. Jag blev till exempel väldigt kär i Las Palmas. Även Puerto de Mogán var en höjdare. Men ändå sa vi att, nä, hit kan vi åka igen när vi blir pensionärer, nu har vi ju varit här och det finns så många andra ställen vi vill besöka i världen.

Så satt vi då där på Friday's i fredags och pratade om resor igen. Som lärare får man gilla läget och åka när man har lov, vilket betyder dyyyyra resor. Och jag som känner att en vecka, det är inte mycket att komma med, då kan man nästan lika gärna vara hemma. Dessutom brukar det bara skilja tre-fyra tusen om man åker två veckor istället, så då är det ju dumt att inte åka två veckor. Men när har man tid med det som lärare?

Ni ser vart det hela lutar va? Vi insåg att julen nog var bästa tiden att åka. Och vill man åka kring jul måste man åka nånstans som tar lite tid. Men inte för lång tid, vi kan ju inte åka till Thailand två veckor (varför kan vi inte det, det är det ju så många andra som gör? Bara för att vi var för 8 veckor när vi var där sist?), för jobbig flygresa med småbarn.... Ja, då återstår ju Kanarieöarna om man ska komma undan utan att bli utblottad på köpet.

Under året som nu kommer ska vi därför snåla en del [tillägg: en hel del!] för att betala av resan som vi just bokade. Vi kommer dessutom fira självaste julafton på Gran Canaria! Hur mycket mer Sällskapsresa kan det bli?!?!? Och ja, vi ska till Amadores även denna gång. Jag som är emot att åka till samma ställe twice. Det blir inte samma hotell som sist, dock. Men det finns både fördelar och nackdelar med det. Vi vet ju vad vi får, och, vi vet ju vad vi får. Och även om det är 11 månader tills vi åker så tycker jag att det är strålande att veta att man har en resa att se fram emot! Nu gäller det bara att övertala släkten att hänga med.......

På väg till baletten


Det är ju en liten bit att åka och kanske är det bara bra, J1 slocknar i bilen och får en kvarts välbehövlig vila innan det är dags. Egentligen behöver hon sova en kvart varje dag, men försök övertala en envis fyraåring det..

lördag 6 februari 2010

Överraskad!

De som känner min man vet att hemlisar inte är hans grej. Han brukar inte kunna hålla någonting hemligt alls, faktiskt. Så det som hände igår är ett mindre mirakel.

Jag stog i köket vid femsnåret och läste en inredningstidning och käkade popcorn i väntan på att sätta fart med kvällsmaten, när det ringde på dörren. På fredagar ringer våra grannar ibland på och ger oss nybakta muffins och jag kände att idag orkar jag inte vara trevlig, jag hade dessutom värsta myskläderna på mig. Så jag sa till P att gå och öppna, men han vägrade (vilket gjorde mig lite irriterad) utan sa att det var till mig. Det brukar han iofs säga varenda gång det ringer på dörren... Jag öppnade i vilket fall till slut och det visade sig att det var mamma och pappa! Nej men, tyckte jag, kommer ni och ska ha lite fredagsmys med oss, trevligt! Så jag gick och satte mig i soffan med pappa men efter en stund kom P och frågade om vi inte skulle åka snart om jag nu var hungrig och så. Vaddå åka? Jo, det visade sig att vi inte alls skulle fredagsmysa, utan få barnvakt! Bara att smeta på lite mascara (och tvätta håret och byta kläder) och sätta sig i bilen. Vi bestämde oss för Malmö och vi var där så pass tidigt att vi faktiskt hann med att gå i några affärer innan vi begav oss mot maten.

Nu är ju vi som vi är och fina restauranger är inte alls vår grej. Istället hamnade vi på TGI Friday's, en gammal favorit för mig från när jag var i USA första gången, och från när jag bodde i Stockholm... Nu äntligen har de öppnat i Malmö också! Ja, det är ingen fin restaurang men deras kyckling med Jack Daniels glaze.... Mmmm!!!

Man säger att när man ska ha såna här middagar, som förväntas vara romantiska, så ska man inte prata om barnen eftersom man äntligen är ledig från dem. Men hallå, barnen är ju den största delen av livet, hur kan man INTE prata om dem? Nåväl, vi lyckades avhandla en del jobb, väder, barn och drömmar innan vi begav oss hemåt igen.

Jag skulle vilja säga att resten av kvällen var lika härlig, men eftersom J2 är sjuk igen och vaknade halv tio och krånglade i två timmar, och att det varit oroligt resten av natten och båda ungarna steg upp klockan fem idag, så måste jag tyvärr meddela att lite av lyckan gick förlorad.
Fast det är klart, utan en så trevlig överraskning hade det förmodligen känts ännu jobbigare...

Tack P och tack mamma och pappa!

fredag 5 februari 2010

Oväntat besök


Sol! Värme! Passar på att vända ansiktet uppåt för att fånga de oväntade strålarna på vägen hem. Vår? Kanske inte. Men hopp om vår i alla fall!

Jävlar!

Jag är en sån klant av enorma mått att jag blir trött på mig själv. Snacka om onödig stress som jag lägger på mig själv. GAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHH!!!!!!

torsdag 4 februari 2010

*vink vink*

Oh, idag har jag gett min bloggadress till en kollega (*vinkvink* A om du läser ;-)). Jag som knappt gett min adress till någon överhuvudtaget. (därför är jag också lite förundrad över att jag har över tio besökare per dag!) (jag trodde det var mamma, pappa, syrran, mannen och nån kompis som tittade in, ungefär)

I alla fall. Då började jag fundera på vad jag egentligen skriver här, och haha! Jag skriver ju inget vettigt! Och det roliga var att när jag tittade in på Yvonnes blogg så hade hon just varit inne och läst på en tjej som heter Lottens blogg om bloggtyper, och där nämner hon "pyttipannabloggare". Det vill säga såna som jag, som inte skriver enbart om mode eller böcker eller scrap, utan blandar hej vilt. Vilket bra uttryck! Jag - en pyttipannabloggare. Man kanske borde byta namn på bloggen?

Hur som helst. Måste man kanske börja skärpa till sig nu när man har gett adressen till en människa? Alltså, man kanske måste börja tänka på att skriva intressanta saker? Sånt som inte bara rör mig utan som kanske andra kan tycka är av intresse också? Återigen dyker frågan då upp - vem skriver jag för? Och svaret är faktiskt samma som när jag började i maj förra året; jag skriver bara för mig själv. Om någon läser eller ej spelar faktiskt ingen roll, men sen är det så klart kul att få en kommentar då och då.

Slutsatsen blir att nej, jag tänker inte börja skriva intressanta saker! Och bara för att ytterliga spä på det konstaterandet tänker jag nu berätta att jag ska gå och plocka ut mina linser som snart är tre månader gamla och börjar kännas förbrukade. Ja. Månadslinser.

:-D

onsdag 3 februari 2010

Vanlig vardag #3

Tänk att det redan gått två veckor sedan jag missade att det var vanligvardag-onsdag! Idag har jag bättre koll. Inget strålande foto, direkt. Bara min vardag. Vakna, sätta igång datorn, kolla lite, åka till jobbet, sätta igång datorn, kolla lite, jobba, åka hem, sätta mig en stund vid datorn, kolla lite...... Är man internetnörd så är man.
Fler vardagliga bilder hittar ni hos Annelie.

Lunch!

Så var det dags för lunch. Idag har jag ingen mat med mig alls, istället har jag bara ätit en banan. Inte så smart kanske, men det fanns inget färdigt och jag orkar inte köpa nåt heller, så jag struntar i det. Eleverna är helt tokiga idag; två har ägnat hela förmiddagen åt att kamma löshåret och stå och svänga med det, två har diskuterat mascara i 40 minuter och en har suttit och rapat cola så det stinker i hela klassrummet. Ja, just det, vi hade tre som jobbade också..... Åh, jag är så trött.

Pust


Jag kom fram till slut trots fyra inställda tåg på raken. Grejen var den att jag kollade innan jag åkte om tågen skulle gå som vanligt, men det stog liksom inget på hemsidan. Nåja, jag behöver inte gräma mig över det, jag är först på plats ändå. Hoppas bara att tågen går bättre på hemvägen!

tisdag 2 februari 2010

Prenumerera på vardagslyx


För några år sedan gjorde jag den här urstiliga (hrm) layouten som handlar om vad jag tycker är lyxigt i vardagen. *Kaffe med lock, *Att få blommor av ingen anledning alls, och *Prenumerera på Plaza Interiör.

Idag fick jag en bukett tulpaner av P av ingen anledning alls. Eller också var den till lägenheten, men det kan kvitta för det är ändå jag som uppskattar den mest då jag varje dag sniffar lite och tar tusen kort på blommorna. Lyxigt tycker jag att det är i alla fall, att det finns färska blommor som lyser upp i vintern. 

Vissa dagar, när jag känner att jag har tid och lust och förtjänar det lite extra, så köper jag mig en kaffe med lock på Espresso House på Knutpunkten. "Kaffe med lock" är då något som vi blev förtjusta i när vi var Las Vegas och sen när vi bodde i Byhåla så blev det, i varje fall för P, lite av en obsession. "Kan vi inte åka till London över dagen och gå på Starbucks, det är ändå inte så dyrt med flyg och en tusenlapp är det väl ändå värt att få en kaffe med lock?". Nu är det mycket vanligare i Sverige än det var för några år sedan, så nu har han inga såna tokiga idéer för sig längre (tyvärr? Vi åkte ju aldrig i och för sig, men tanken var ju kul).

Sist, men inte minst, är det väldigt lyxigt att få en tidning i lådan då och då. Vi prenumererar inte längre på Plaza, av den enkla anledningen att vi har ett antal andra tidningar som kommer då och då istället. Nu senast fick jag en prenumeration i julklapp av svägerska V med familj, jättesmart grej där jag själv fick välja vilken tidning jag ville ha. Jag valde FOTO, och mitt första nummer kom på posten för någon vecka sedan. Great! Dessutom gav P och jag också bort en prenumeration i julklapp, och det var inte bara smidigt utan en klapp som räcker lite längre. På tidningskungen.se finns det hur många tidningar som helst att välja mellan när man känner för att ha det lite extra lyxigt i vardagen. Förutom Plaza Interiör (som jag fortfarande gillar massor) och Vagabond (som vi prenumererade på väldigt länge) kan jag tipsa fotointresserade om FOTO, som var intressant för det var en massa olika saker om foto i den, inte bara om kameror och sånt, eller FamilyLiving som jag tycker är en väldigt trevlig tidning... Och om man gillar böcker och vill ha massor av bra tips så kan man prova ViLäser, den var också kanon!

Det om detta. Undrar om jag ska lyxa till det och sova tidigt idag igen så att jag får riktigt många timmars sömn? J2 verkar ha en tand på G igen, jag tror han har feber så natten lär väl bli lite upp och ner, misstänker jag..... [Snart fredag!]

Vitt eller svart


Tänk att i morse när jag åkte till jobbet hade jag inte aning om var på tågsträckan jag befann mig då det var så mörkt ute att jag inte kunde urskilja någonting alls. När jag nu åker hem och snön vräker ner och yr utanför, kan jag istället knappt heller veta var jag är eftersom landskapet och himlen smälter ihop till ett enda vitt töcken..

måndag 1 februari 2010

Till och med..


..en snöhatare som jag kan tycka att det är ganska fint ute idag. Det har säkert kommit en decimeter snö under helgen och världen känns nästan lite.. magisk.