*PUST*
Jag vet att när det här året är slut kommer jag vara ytterst tacksam för alla trappor i den branta backen som leder till mitt jobb. Men som läget är nu; otränad till max och noll kondis, känns det mest som en plåga. Jag tänkte fel i morse och tog på mig tröjan som jag vill ha när jag träffar eleverna. Sen la jag en annan tröja i väskan för att kunna byta när jag ska hem. Givetvis borde jag gjort tvärtom för den jag hade på mig är genomsvettig. Och inga passande skor har jag att springa runt i när det är så varmt, så nu har jag tagit av mig dojjorna för att inte fortsätta svettas när jag sitter och knappar.... Najs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar