måndag 16 maj 2011

Just Kids av Patti Smith

Det här är en bok som jag önskar att jag hade läst på engelska. När ska jag lära mig att det kanske kan vara värt några extra tior för att få en bok på orginalspråk?

Jag vet inte hur mycket jag har förlorat i känsla på att läsa boken på svenska. Språket känns stelt och sakligt, och handlingen känns ytlig. Även om jag så klart förstår att Robert Mapplethorpe och Patti Smith hade ett unikt och intimt förhållande, kan jag ändå inte riktigt ta till mig hur speciellt det var. Inte förrän på slutet då jag fällde några tårar på bussen och generat fick torka bort dem och låtsas ha allergier.... Hm.

Jag känner inte direkt till Patti Smith som artist heller. Det borde jag kanske göra i större utsträckning, men faktiskt tycker jag att den typen av musik som hon ägnade sig åt i början av karriären är sån musik man nog måste vara hög som ett hus för att uppskatta... Mapplethorpes fotografier hade jag dock sett tidigare, men inte visste jag vem han var. Boken är ju så klart mer en hyllning till honom och deras förhållande, och den gör mig mer nyfiken på honom, inte ett dugg mer på henne...

5 kommentarer:

  1. Jag brukar som du vet sällan kritisera dig, i synnerhet inte dina foton. Men i det här fallet så måste jag säga att jag gravt ifrågasätter ditt omdöme :)

    Det är en av de bästa böckerna, bland biografier, som jag överhuvudtaget läst! Och jag läste den på svenska och älskade den oerhört mycket! Tycker varken jag minns någon stelhet eller ytlighet i den!

    Jag har visserligen varit rätt stor fan av Patti Smith i 20 år och känt till Mapplethorpe kanske lite mer än dig, men jag har svårt att se att jag inte skulle tycka om den här boken ändå.

    Så vet du vad Therese? Du har totalfel om den här boken :D

    SvaraRadera
  2. Haha Jerker! När det kommer till musik vet jag att vi inte tycker lika. Jag vet också att du är såååååå mycket äldre än mig, så det här är säkert en generationsfråga ;-) Jag som är så ung och ofrstörd, har helt enkelt ingen relation till människan bakom boken och kan bara se att det hon skriver inte rör eller berör mig särskilt mycket..... (och trots att jag säger det med glimten i ögat är det precis så jag känner - utom biten om att du är gammal; du är ju lika ung och oförstörd som jag, nästan ;-))

    SvaraRadera
  3. Jag känner i och för sig de som är jämngamla med dig och har en utmärkt relation till Patti ;)

    För sakens skulle så kan jag ju också nämna att i princip alla, även de som recenserat den svenska utgåvan, anser att det är en mycket bra bok.

    Bara så jag får möjligheten att rubba in i dig att det är du och inte jag som har fel ;)

    SvaraRadera
  4. Mjahadu! Men nähädu! ;-) Tack och lov är smaken som baken, och även om jag inte älskade boken så hatade jag den inte heller. Mer en axelryckning. Men visst, det namedroppas ju friskt och om man imponeras av sånt så...... ;-P

    SvaraRadera
  5. Sånt är jag väldigt lättimpad över så jag var minst lika överlycklig över Kajsa Grytts senaste bok som också var en självbiografi :)

    Där var en bok som nästan hela svenska rockeliten blev namedroppade och uthängda i :)

    SvaraRadera