Bästa dagiset i Lund

Om man också har koll på mig och/eller Patrik på facebook har man redan sett artikeln i Sydsvenskan som handlar om Jacks dagis. Om inte så har ni alltså länken i detta inlägg. I pappersversionen är det en bild till på Jack, när hans fröken Emy hjälper honom på med kläderna. (och i nätversionen är det Jack med Shrek-mössa) Jag gillar verkligen att de har citerat konversationen mellan Jack och hans kompis, om hurvida Jack är en pojke eller inte eftersom han har nagellack. Undrar vad de ska prata om idag då, idag har han inte bara nagellack utan läppstift också.....

Det var förresten extra roligt att lämna Jolin i skolan idag då alla var utklädda till monster - allt från superman till liemannen till häxälva till prinsessa och massor av häxor.

Verklig inspiration!

http://m.sverigesradio.se/artikel/index/4766265?programId=4185

Återblick

En liten återblick på helgen som varit...

I fredags var jag hos läkaren och fick konstaterat att mitt hängande ögonlock och min ständiga huvudvärk och yrsel förmodligen inte beror på en hjärntumör. Skönt, då kan vi stryka det från listan av saker att oroa sig över. Vad det sedan är, det visste herr doktor inte utan skickade iväg en remiss till neurologen. Vi får väl se hur det blir med det.

Jag åkte iväg till jobbet, sen hem, bytte kläder och iväg för att träffa Sarah på stan för lite quesedillas innan det var dags för Angels avtackning på fritan. Jag hade hunnit skriva ihop ett brev också när jag var hemma och vände, något som inte var så svårt egentligen eftersom jag tänkt på saken i en månad eller så men som vanligt inte fått tummarna loss förrän i sista stund. Avtackningen var trevlig även om jag faktiskt trodde att fler från "min generation" skulle vara där... Som jag misstänkte kunde inte Angel komma ihåg vem jag var, vilket jag då hade förberett lite genom att lägga ner ett foto från en pjäs om Röde Orm som vi spelade i typ 1995 i brevet jag skrivit. Bruschurna var där (d.v.s. Sarahs brorsor) och Tom höll ett litet tal om hur man märker skillnad på de som engagerar sig utöver det vanliga för ungdomar... Jag hoppas kunna ta med mig lite av det i min egen vardag (som t.ex. på fredag när vi anordnar ett disco för sjuorna helt utanför arbetstid), och jag hoppas att mina elever kommer komma ihåg mig också med en liten gnutta kärlek så småningom.

I lördags bar det av till Köpenhamn och en strålande fin dag. Rosenborgs slott, hotellet med champange på rummet, turkisk buffé och strosande på stan. Wunderbar! Det får nog bli ett eget litet inlägg om Rosenborg sen, för där har jag i alla fall tagit mig tid att fotografera. Jag älskar att kolla på gamla slott (och kyrkor) för det finns så mycket små detaljer på varenda grej! Att få gå omkring med bara Patrik och inte stressas runt av barnen var så mysigt! Tack mamma och pappa för det!

Först tänkte vi åka till Malmö rätt så tidigt i söndags eftersom vi var fördigätna på frukostbuffén vid tio, men det lät ju tråkigt så vi gick till planetariet i Köpenhamn och kollade på en 3D-film om valar och delfiner på en IMAX-bio. Formatet och 3D var ju dock coolt för tio år sedan, 3D-effekterna på pappas nya TV är ju klart coolare, så det var väl inte värt pengarna direkt, men samtidigt hade vi ju redan växlat in pengarna till danska, så det kändes som det kvittade. Vi åkte till Malmö så att vi var där vid två, mötte upp päronen, syrran och barnen på Big Bowl, käkade god buffé (lite trött på bufféer efter helgen kan jag säga) och sedan bowlade vi en timme. Jack och Jolin studsade hur mycket som helst, första gången de bowlar men dock inte sista!
En bra avslutning på en kanonhelg!

Många, måååånga gånger i min (korta) lärarkarriär har jag önskat att helgerna kunde varit längre, jag har redan på lördagmorgon haft ångest för att söndagen snart var slut. Trots att denna helgen varit kanon och verkligen har gått i ett nafs kände jag på söndagkväll att jag såg fram emot att komma till jobbet. Är inte livet rätt härligt när man trivs både privat och med sitt jobb, så säg?!

Och just det. Anders Angel ringde för två timmar sedan och tackade för brevet. Han hade letat upp mitt nummer och ville dels tacka eftersom det jag skrivit "gick rakt in i hjärtat på gubben", och dels ville han fråga om det gick bra att han läste upp lite av brevet i morgon när han ska medverka i Radio Malmöhus i ett program som de ska ägna honom och hans yrkesliv.
Jag ska försöka lyssna...

Utomlandstripp

Om en halvtimme eller så bär det av för en weekend utomlands med maken. Barnen ska vara hos mormor och morfar. Så hemskt långt ska vi inte åka, men 40 minuter på tåget så är vi i Köpenhamn, och dagen ska vi spendera på lite slott. I morgon möter vi upp familjen i Malmö och käkar buffé och bowlar på Big bowl. Jag ska faktiskt ta med mig kameran och se om jag kan få till någon liten bild åtminstone.

Grattis på födelsedagen till mig!

Haha! Fjårtis!

Sååååå, idag var jag med mina sjuor i datorsalen och på nåt vänster fick några av pojkarna upp en bild på Orlando Bloom som Legolas i Sagan om ringen på skärmen. (hur de nu lyckades med det då de egentligen skulle skriva en berättelse om en egenpåhittad gud, men hur som helst) Jag undslapp mig en trånande suck och de fnissade gott åt det. Så långt så väl.

Nu är jag hemma och hade tänkt sätta igång Sagan om ringen och spola fram till alvernas rike för det är så himla vackert (både riket och Legolas dårå), men jag orkade inte så jag sökte lite på youtube istället. Då hittar jag en video som någon gjort där själva poängen är att ställa Orlando Bloom mot Legolas (d.v.s. samma person) och fråga sig den ytterst viktiga frågan: Vem är snyggast?

Ahhh, jag önskar jag var 14 igen så det kunde vara legalt att hänga upp en stor Legolasbild brevid sängen....

(förlåt Patrik, men är man fjortis så är man)

*nytt inlägg*

Här är ett nytt inlägg. Jag har haft lite lektioner på jobbet, men desto mer planering och kopiering, och sen har det blivit sena dagar och tiden bara rullar på. Dessutom har jag sen i fredags vaknat med huvudvärk och illamående varje dag. Det är någonting som inte står rätt till. Jag skrev en gång här på bloggen att jag har ett "lazy eye", och jag har berättat om MRI-scannen jag fick göra för tre år sedan när min optiker fick spel över ögonlocken som hänger. Well, jag tror att det kan vara någonting (inte ögat kanske, men nåt) som påverkar min balans också, eller om det är något annat fel på ögat, och att det varit det i alla fall det senaste året. Så i fredags tog jag mig tid att ringa läkaren och på fredag ska jag få gå till ögondoktorn och kolla upp. Hittar de inget så ska jag be dem skicka mig vidare, för så här kan man ju inte ha det resten av livet.....

Harry Potter...

...jo, jag gillar nog serien bättre på engelska. Nu när jag också har boken i öronen så hinner jag lite längre varje dag och när jag nu kommit mer än halvvägs känner jag att jag nog kommer fortsätta med hela serien. Borde inte ta så lång tid, eller hur?

Brrr!!

Det är höst. Det är kallt. I don't care!
Jag älskar mitt jobb! Har jag sagt det förut? Jag älskar det! Mina elever är så bra, det är roligt att jobba med dem och att få lära dem saker, även om mycket tid går åt till onödiga diskussioner om allt möjligt! I love it!

Patrik fyller 35 år på tisdag och han har bokat in oss på en hotellnatt i Köpenhamn. Han föreslog att vi skulle kolla in något av slotten som vi inte hann med när vi var i Byen i våras med barnen, och det ser jag jättemycket fram emot! Vi ska sova på hotell lördag till söndag (22-23), och på söndan sen ska vi träffa päronen, barnen och syrran med sambo i Malmö och käka buffé på Big Bowl och sen bowla lite. Vilken födelsedagshelg! Det är ju nämligen så att jag fyller år på helgen där, så det blir ju även lite mig vi firar... (men vad jag ska kunna ge honom i present, det har jag ingen aning om!!!)

Life is good, alltså (*knock on wood*), men en sak saknar jag just nu: En bra bok att lyssna på! Jag började på Spill av Sigrid Combüchen förra veckan men när jag lyckats åka både till och från jobbet (=en timmes lyssnande) utan att fatta vad boken gick ut på, gav jag upp. Så tråkig! Sedan har jag bara tappat lusten helt. Istället här hemma har jag börjat läsa första Harry Potter-boken på engelska. Jag har läst den på svenska redan för tio år sen, och tyckte inte alls om den. Men nu har jag en elev som insisterar på att jag måste ge den en ny chans, så då gör jag det. Vi har ju i alla fall fem av böckerna hemma, så då kan jag lika gärna läsa dem, tänker jag. Lagom hjärndött men inte särskilt stimulerande.
Snälla tipsa om en bra bok!!!

Mina älsklingar!

Mina söta små barn, de kan verkligen om de vill!
Dagis var stängt idag. Och skolan. Och fritids. Så ångestladdad tog jag med mig barnen till jobbet. Jag hade kanske kunnat ta ledigt, men det råder verkligen brist på vikarier så det känns inte som att det är läge för ledighet (hör ni det alla i Malmö-regionen som vill tjäna lite extra cash på min fina skola - det finns vikariejobb att få!).

Vi kom till jobbet 7.30 och åkte därifrån 16.30. Jag stålsatte mig, men med god hjälp av snälla kollegor (Jack ville t.ex. inte vara med på niornas svenska, så han fick följa med min ena kollega ner i datasalen och satt och spelade Bolibompa när hennes klass jobbade) fixade det sig hur bra som helst ändå! Kex, vindruvor, färgpennor och utskrifter att färglägga, men framförallt elever som tog hand om dem, skojade, var snälla och ville klappa och kramas...

Bara mamma som är totalt slut efter att multitaskat till max. Jag längtar till jobbet i morgon, och att bara vara lärare och inte mamma samtidigt! 

Wow vilken lördag!

Så igår var nog en av de bättre lördagarna vi haft på länge. Vi åkte iväg till stugan så att vi var där vid tiotiden, pysslade inomhus ett par timmar, lagade mat, käkade och diskade (med vatten kokat på spisen eftersom vi inte har slagit till olja till värmepannan och därför inte får varmvatten), sedan krängde alla på sig utekläder och spenderade tre timmar på tomten. Patrik krattade, och det gjorde vi andra också i början, men det blev lätt lite enformigt, så Jack och jag letade skatter och Jolin klättrade i träd. Sedan sågade jag ner lite grenar i förberedande syfte - det finns ett perfekt ställe att sätta upp lite enkla gungor på nästa gång vi kommer upp. Den ena avsågade grenen blev perfekt för ungarna, vi hittade rostiga verktyg och gamla spikar att fiffla med en timme eller så.

Vi for hem lagom till klockan var sex och då kom syrran och skulle passa ungarna medan jag och Patrik åkte och plockade upp mamma och pappa för en tur till Malmö och Eldkvarn-konsert. Jag erkänner - jag har aldrig lyssnat på Eldkvard direkt, men eftersom jag blev lite kär i Pluras låtar under Så mycket bättre tyckte jag ändå att det kunde vara värt ett försök. Under veckan som gått har jag försökt lyssna på Eldkvarns best of, och visst finns det låtar som jag gillar (Ta min hand, t.ex.) men i ärlighetens namn är min favorit ändå Kärlekens tunga - med September! Jaja, gubbarna kunde spela och även om man inte riktigt hör vad Plura sjunger alltid, så gillar jag hans röst. De gamla låtarna är lite sådär romantiska, en svunnen tid, liksom, som inte existerar längre. De nya låtarna, som var från den nya skivan som inte kommit ut än, var riktigt bra, tycker jag.  

Är Eldkvarn något jag vill titta på igen? Njaaa. Men jag hade riktigt trevligt igår, och vilken dag det var! Från lugnet på landet med familjen, till konsert i storstan med maken. Overkligt att det går att trycka in båda på en dag!

(Och jag ber om ursäkt å min mobilkameras vägnar. Jag är verkligen inte nöjd med den och ska byta telefon när abonnemanget går ut. I juni.)

Vår ängel Angel

Man kan tycka mycket om facebook. Att det tar onödigt mycket tid och är ganska meningslöst med alla ytliga bekantskaper som tävlar med varandra om att vara hurtigast och ha bäst liv. Men trots att det dessutom pågår en massa konstiga uppdateringar som gör att man får hålla lite extra koll på vilken information man delar med sig av, att det har blivit fruktansvärt rörigt med tusen olika uppdatareingar och så vidare, så håller jag inte med om att det är helt värdelöst ändå.

En av anledingarna till att jag tycker att det är så bra är så klart att jag har bättre koll på vad som händer mina  gamla vänner och bekantskaper än jag någonsin skulle kunnat ha annars. Ja, det är ytligt. Ja, en del tävlar om att ha det bästa livet. Men efter att under sommaren rensat bort ett 40-tal alldeles för ytliga bekantskaper så har mycket av det där försvunnit. Jag vill ju åtminstone tro att de vänner jag behållit den ytliga bekantskapen med ändå tillför mitt liv någontin. Det finns väl en anledning till varför jag vill ha lite koll på dem. Jag gillar dem, misstänker jag. Eller har vid något tillfälle i livet känt att jag tyckt om dem. (ett tag hade jag faktiskt människor på min facebook som jag inte gillade... varför har man det egentligen?!) Nu har jag via massutskick blivit inbjuden till ett "event" som jag bestämt mig för att jag vill gå på. Ju mer jag tänker på det desto mer vill jag gå.

Från det att jag började i skolan och var på byggleken ("Byggen"), deltog i Superstarstävlingarna som vår klass vann i trean, gjorde dinosaurier av hönsnät och pappier mache, snickrade ihop små fula saker, klättrade i lianer, gömde mig i kuddkojan i entrén eller var ute och klättrade eller lekte bland fåren och i fontänen utanför, till att jag började hänga på fritidsgården ("Fritan") och gick på minidisco, spelade biljard, köpte godis i kiosken, spelade pingis, gick på sleepoverparty med Darth Vader-besök sent på kvällen, var med i tjejgruppen, lärde mig att batika, dreja, dansa bugg, fixa snapphane-prylar, skala potatis i köket, deltog i vårfestkarnevalerna och valborsmässoeldandet och spelade teater i ett gammalt vikingadrama, tittade på de stora killarna när de mekade med mopparna... Under hela denna tid har det funnits ett par konstanter och den klarast lysande av dem alla har alltid varit Anders Angel. Jag hade helt glömt bort hur ofta jag hängde på Fritan och Byggen när jag var yngre, men de senaste veckorna har jag tänkt på det allt oftare och jag känner mig väldigt sentimental när det nu visar sig att Angel har gått i pension.

Jag har hela tiden tagit för givet att alla ungdomar har haft det så bra som vi hade det på Linero, med en fungerande fritidsgård med engagerad personal som alltid fanns där för oss. Att jag, som valt att bli lärare för att ingen ska behöva känna sig osedd och utsatt, inte tidigare reflekterat över hur viktig personalen på fritidsgårdarna är (för att inte tala om fritidsgårdarna i sig självt!!!), är ju nästan skandal. Jag som ändå har haft en bra uppväxt, med bra föräldrar och en fungerande skolgång, har ändå mycket socialt att tacka Lineros fritidsgård och Anders Angel för. Jag tror inte att jag på ett kortfattat sätt kan skriva ner i ett blogginlägg vilken tacksamhet jag känner. Men ni kan ju själva läsa på min lista här ovanför, om allt som jag inte hade fått uppleva om inte Fritan funnits.

Och sedan, ovanpå allt, är jag inte ens säker på om någon vet vem jag är där uppe på Fritan.... Men det kvittar. Oavsett om Angel kommer ihåg mig eller inte, tänker jag ta mig till hans avtackningsfest och visa att han betytt mycket för mig.

Levande ljus var det ja....

Jolin hoppar hopprep i vardagsrummet. Patrik har tänt stearinljus.

- Akta så att inte hopprepet hamnar i de levande ljusen!

Jolin tittar på mig som om jag var dum i huvudet.

- Men de har ju inte sagt någonting!

<3

Dagens tistel...

...går till mina fantastiska elever, som jag gillar väldigt mycket!

Jag har haft lektioner i fyra olika klasser idag och känner att min hörsel är på väg att stryka med! Det är ju helt otroligt hur mycket ungdomar i 12-15-årsåldern kan prata! Jag känner att alla dessa ljud påverkar mitt hörande enormt mycket, och jag är inte ens 35 år än, hur ska det här sluta? Faktum är att jag läste en undersökning för några år sedan om lärare och hörselnedsättning, att det faktiskt inte är jätteovanligt. Nu kan man tycka att jag med mina små klasser borde ha det lite bättre, men mina små klasser pratar något enormt mycket! Bauta, som Jack sa häromdagen.

Hej huset!

Idag körde jag upp med ungarna till huset. Först utforskade vi trädgården i dimman och Jolin hittade en groda. Lyckan var total! Jack hittade ett rostigt hjul, så han var också nöjd. Själv hittade jag blommor som kommer tjäna som utfyllnad i framtida blogginlägg. Perfekt! Inne i huset hade det rensats väldigt mycket sedan vi var där första gången, men en del möbler var kvar och också småsaker som ingen velat ha. Barnen var överlyckliga! Vi hittade en gammal mandolin, väskor, en gong-gong (som nu ska slås i varje gång maten är klar), ett roligt munspel och ett set stämplar i form av alfabetet. Bland annat!

Mamma och pappa kom också till stugan, men lappsjukan gjorde sig påmind efter bara tre timmar och de for hem innan barnen kände sig redo för hemfärd. Vi kommer åka dit nästa helg också, men tyvärr (?) har vi biljetter till en Eldkvarnkonsert i Malmö på lördag, så det blir inte att vi stannar hela helgen som vi egentligen skulle vilja. Inte visste vi att vi skulle ha ett hus att vara i när vi köpte de där biljetterna för ett halvår sedan...!