Har rättat klart och tar en minipaus innan det är dags att lektionera. Eleverna har idrott och jag har min enda schemalagda planeringstid. Det är okej, jag hinner. Typ.
Verkar som att J2 lider av nattskräck. Lika läskigt som det låter. Han vaknade i natt och skrek ungefär 45 minuter, hysteriskt, skräckslaget, argt. Men nej. Han vaknade inte, det var det som var grejen. Om man googlar på det får man veta att barn som lider av nattskräck fastnar mellan två sömnstadier och inte är vakna. Det går inte att få kontakt med dem under denna tiden, det enda man kan göra är att vara där. Men det hjälper inte heller. Det var faktiskt otäckt. Många tankar hann fara genom huvudet medan man försökte trösta. Barn som lider av nattskräck kommer inte ihåg hur rädda de varit på natten. Och det är ju verkligen skönt, för hade jag varit så rädd som han lät hade jag inte heller velat komma ihåg det...
Åter till klassrummet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar