Vad tror ni om det här?

Idag har jag varit in i märgen trött. Som att vara i början av en graviditet - mentalt och kroppsligt klubbad! Jag har inte orkat nånting och har varit på väg att somna sittandes flera gånger. Nu tänker ni säkert att jag kanske är gravid, men det kan jag försäkra er om att det är jag inte! Jag börjar dock fundera på om jag eventuellt lider av järnbrist eller liknande? Jag får ta och köpa hem några liter juice och börja knapra i mig järntabletter igen.

Vi har köpt tapeter till sovrummet i stugan idag. Med tanke på att det är en sommarstuga, och det är till sovrummet, där vi kommer vara typ när vi sover, så ville vi  inte lägga några gigantiska summor på tapeter. Annars hade vi kikat på ett par som kostade 399:-/rulle. Inte så farligt, men vi räknar med att det kommer gå ca åtta rullar, och så köper man ju en extra ifall det blir nåt knas, och genast är vi uppe i flera tusenlappar. Istället har vi nu köpt tapeter på Rusta. Inte alls lika snygga, men okej. De passar in på känslan som vi vill ha i sovrummet, även om det återstår att se om vi dör när det är mönster på varenda vägg. Här hemma är det ju vitt överallt, så jag får tillstå att vi är vågade när vi väljer vit botten och blått mönster! Min farbror kommer ägna tid åt att fixa sovrummet åt oss, vilket är helt fantastiskt snällt eftersom vi förmodligen aldrig fått det gjort annars. Nu kommer vi förmodligen ha sovrummet klart innan sommarlovet. Jättesnällt!

Här är en bild från Rusta på tapeten vi införskaffat.

Galet att det är mindre än tre veckor kvar med eleverna nu. Här har man gått och längtat efter sommarlov i flera månader, och så när det står för dörren blir man nästan paralyserad! Jag är redan jätteledsen över att behöva säga hejdå till mina nior, såna fina, fina elever de är! Men, sjuorna har jag ju åtminstone kvar till hösten, och de är också fina, nästan allihop!

Trevlig söndag på er!

Rastlöööööööös!

Jag har nu åtta (8!!) omdömen kvar att skriva - alla till pojkar årskurs 7 i svenska, d.v.s. inte så upplyftande (sorry boys om jag generaliserar lite här och tycker att pojkar skriver tråkigare texter, men let's face it, svenska är inte favoritämnet för någon av killarna i min klass...!). Jag är så rastlös och jag O-R-K-A-R inte skriva mer!!! Planen är istället att slänga mig på soffan och stiga upp tidigare i morgon för att kunna skriva klart då. Det kallas planering. Sen ska jag ägna morgondagens planeringsluckor åt att boka in utvecklingssamtal och rätta en massa uppsatser så att jag kan ha 10 i stort sett arbetsbefriade påskdagar. Ja. Det är planen i alla fall.

Gokväll!

*fyll i rubrik efter eget val här*

Två 12-timmars arbetsdagar på raken, och så idag då. Jag är helt slut. Och enda anledningen till att jag orkar ta ut mig så totalt är att det bara är 1,5 vecka till påsklovet. Annars hade jag inte orkat med arbetsbördan faktiskt.
Måste bara berätta nåt kul, som ju egentligen inte är så kul. Jag har en elev som ofta är sen till lektionerna, så pass mycket att jag nu har upprättat ett kontrakt med henom efter att ha kontaktat föräldrarna. Hens ena förälder är med på noterna, den andra not so much. Till saken hör då att föräldrarna inte tåler varandra och de tycker att det är mitt jobb att gå med meddelanden dem emellan. Inte så kul.
Bokade möte med ena föräldern idag för att prata om de sena ankomsterna. Tror ni föräldern dök upp? Är jag förvånad? Känner jag att jag kunde använt de där 20 minuterna som jag väntade till någonting bättre?

Nu ska jag slänga mig i soffan nån timme innan det är dags att sova, stiga upp och upprepa dagen......

Alles gut!

Allt är bra. Ingen ny MRI i och för sig, vilket är lika bra. Intressant att jag fick veta idag dock att det fanns "två små fläckar på de senaste bilderna. Men fläckar kan man ha på insidan precis som på utsidan och så länge de är få och små så är det ingen fara." Jag menar, det hade varit intressant att få höra för tre år sedan när MRI:n gjordes.... Jag ska nu ta kontakt med ögonläkare för att se vad som kan göras med ögonlocken, operation förhoppningsvis. Remiss dit då, så det blir kanske att man får komma och kolla läget lagom till sommarlovet.

Nä. För att skriva om lite roligare saker. Niorna redovisade för sjuorna idag och de var så duktiga, båda klasserna! Niorna gjorde ett strålande jobb trots att de var så nervösa, och sjuorna lyssnade koncentrerat och applåderade efteråt. Niorna trodde att sjuorna höll på att somna, men faktum var att de "bara" skötte sig så utmärkt som jag förväntar mig att de ska göra när någon pratar med dem, och själva sa de att de tyckte att niorna var både jätteduktiga och modiga. Modershjärtat (även om de nu inte är mina barn, rent biologiskt) sväller av stolthet!

Jag har ju äntligen kommit till skott med den där lärarlegitimationen också. Inskickad för 15 minuter sedan, bara för att de bestämt sig för att pausa med att dela ut legitimationer. Jag tänker att det är lika bra jag gör det ändå, nu har jag varit redo sen i november och inte fått tummarna loss. Med lite tur kanske jag blir godkänd och får jobba vidare.

Hahaha!

Idag skrattade jag så jag grät på lektionen med sjuorna. Vi gick igenom allitterationer, och jag visade följande youtubeklipp. Först var eleverna måttligt roade, som vanligt, men när jag bröt ihop till "byxbeklädd blott baktill"och tårarna sprutade, kunde inte de heller hålla sig. Jag skrattade dels åt hur skickliga Galenskaparna är på att skriva texter och dels åt mig själv som skrattade åt något så torrt, som jag för tjugo år sedan inte alls hade tyckt var kul (d.v.s. när jag var lika gammal som mina elever). Eleverna skrattade åt mig, inte åt Galenskaparna.



Sen tittade vi på Farbror Frej också, eftersom det är lite allitteration bara i titeln....
KUL lektion!

Kuuuul!!

Jag får väl säga att mina fredagar, som jag så mycket såg fram emot tidigare, inte är så roliga som jag först tänkte att de skulle vara. Jag syftar på min fotovandringskurs. Av de 15 elever som är i gruppen är det väl ungefär fem som är intresserade. De andra vill bara prata och flumma under lektionerna. Typiskt tråkig attityd som gör mig galen! Varför ska jag förbereda och engagera mig när hälften bara vill gå hem?

I fredags var vi i alla fall på S:t Pauli kyrkogård och fotograferade "Döden". Hälften av eleverna var på prao, så vi var bara åtta stycken, och sex av dem knäppte lite bilder på tjugo minuter och stog sen och tjatade om att få gå hem. Till slut lät jag dem göra det, bara för att själv få chansen att ta lite bilder. Jag och två elever stannade så länge att när vi var nöjda hade vi dragit över en kvart av lektionen. Det är ju då det är lite roligt, när man glömmer tiden.

Rajson tipsade häromdagen på sin blogg om pixlr.com, så det kollade jag in nu i kväll. Himla kul, jag gillar Retro vintage effects! Nästan så att jag inte "behöver" skaffa mig en iPhone nu ju...

Upplysningen - check!

Voltaire, Rousseau, Swift och Defoe. Jag tror jag kan lite mer nu, eller mitt minne är i alla fall uppfräschat. Himla smart av mig att säga till niorna att använda sig av sina arbeten senare i veckan för att komma och föreläsa om upplysningen och dess tänkare för mina sjuor. Så slipper jag det, niorna får använda sin kunskap och sjuorna får lyssna på någon annan än moí. Win-win-win!

Det var soligt fram tills för tjugo minuter sedan, och jag har rättat uppsatser till fram för en kvart sedan. Det enda bra med det är att jag fått göra det i lugn och ro och att det är gjort nu, soliga dagar får vi väl förhoppningsvis fler av. Medan Patrik och barnen fortfarande befinner sig på annan ort (Malmö) ska jag ta och lyssna lite mer på Harry Potter. Det är inte så många kapitel kvar nu, och när böckerna är avklarade ska jag ge mig på filmerna...

Billigt kvällsnöje

Efter att snart ha rättat klart 20 engelskprov funderar jag på om jag ska ge mig på mina 15 uppsatser om upplysningen, eller om jag ska hålla kväll....

Jag vet att det var någonting viktigt jag skulle göra när jag kom hem idag, jag har nämligen gjort ett svart kryss på handen. Frågan är VAD detta viktiga var?! Det värsta är väl att jag faktiskt satte det svarta krysset över ett rött kryss, som var en påminnelse om exakt samma sak - jag hade bara glömt att jag redan hade gjort ett kryss en halvtimme tidigare. Allt löser sig nog i morgon när jag kommer till jobbet och inser att det var någonting jag skulle ta med mig och som jag absolut inte fick glömma.... Åh, denna demens!

Jag tror jag håller kväll. Man ska inte ta ut sig i onödan.

Återstår bara att...

...rätta.

Idag var det nationellt prov i svenska, uppsatsskrivning. I tisdags var det läsförståelse. Så för mig återstår "bara" att rätta och att skriva omdömen på niorna i svenska. Och att knåpa ihop information till vikarien som ska täcka mig i sex dagar. Det sista är faktiskt det svåraste, för jag vill inte att det ska bli lekstuga bara för att ja ginte är där, samtidigt vill ajg gärna ha full koll på vad eleverna jobbar med. Min egen undervisning är ganska klar i huvudet på mig, men jag erkänner att jag improviserar friskt eftersom jag ju faktiskt har en del vana, känner eleverna och ändå har en tanke om vart vi är på väg. Svårt att få någon annan att ta över fullt ut då. Men jag gör mitt bästa för att fixa så att det är tydligt för vikarien...

Jag är så trött idag, bara. Kanske blir det att jag sitter några timmar innan jobbet i morgon. Med uppsatserna, alltså. Äh.

Gokväll.

Ohhh! Kallt!

Det gör inte så mycket att temperaturen ligger på -10 grader på dagtid (förutom att jag oroar mig för att rören i stugan ska frysa och gå sönder), för det kommer kännas så mycket lyxigare när vi åker härifrån! Jack är visserligen ute hela dagarna på dagis, men det verkar vara okej med dem också, de är ute och leker och rör på sig på ett helt annat sätt än vi vuxna gör. Att däremot ta med sig en grupp tonåringar ut för att fotografera i 80 minuter visade sig bli liiiite mer problematiskt. Tjejerna som går runt med tights utan varken kjol eller byxor till, de klarade en halvtimme innan de började klaga. Men jag tror att de ändå hade kul, och det är ju faktiskt huvudsaken, kan jag tycka. När det blir varamre tar vi oss lite längre och kan stanna kvar en stund utöver lektionstid. Kruxet med ungdomar är dock att de glömmer sina kameror hemma. Alltså fick några låna min, och därför kunde inte jag fotografera. Men det gör å andra sidan inget - det var ju skitkallt ;-)

Nu ska jag försöka tina!

Ont i axlarna

Är det ett tecken på att man håller på att bli gammal, när man liksom inte riktigt tåler stressen på samma sätt? Jag menar, jag är stresstålig, förutom att jag får blackouter när jag inte hittar rätt papper eller så, men samtidigt vet jag med mig att jag har börjat med den hemska ovanan att dra upp axlarna och liksm spänna mig en massa när jag blir stressad. När elever frågar mig om det finns chans att höja sig i svenska om de bara skriver riktigt bra på nationella proven, drar jag upp axlarna till öronen och känner hur det börjar rycka i mitt ena ögonlock. Naturligtvis är det inte den reaktionen de önskar, men i de fall då det finns elever totalt utan känsla för vad man är kapabel till är det lätt att det blir lite spänt. Framförallt eftersom jag inte på något sätt tycker att det är ett bra och stimulernade sätt att säga "nej, du kommer aldrig få mer än G" - vad har man då att kämpa för? Det ska bli skönt när vi byter till det nya betygssystemet nästa år, det kommer bli lättare att ge rättvisare betyg eftersom det åtminstone finns fler steg på skalan.

Nå, själva grejen var ju då det här med att jag har så oerhört ont i axlarna/ryggen. För att jag spänner mig hela tiden. Och att det är ett tecken på att man kanske är gammal, eftersom det aldrig blev så här förut. Men det kan ju också vara en bra "hint" att man är stressad fast man själv inte tror att man är det. Dags för nationella prov i svenska nästa vecka och hälften av eleverna ligger hemma i kräksjuka....... Optimal grogrund för stress, eller vad säger ni?!

Foto-fredag!

I morgon är det fredag! Wehooo! Ännu ett par dagar närmare sol och bad! Och dessutom min favorit-glidar-dag med min superroliga elevensval-lektion! Förra veckan skapade alla varsitt flickr-konto och gick i med i gruppen som jag skapat. Innan de fick gå hem hade de dessutom lagt till minst tre favoriter och i morgon ska vi prata bildkomposition och varför man tycker att vissa bilder är bättre än andra. Det ska bli så kul! (bilden i inlägget är från fotokursen. Riktigt kul med så många kameranördar på ett och samma ställe. Jag önskar att jag kunde vara med i en fotoklubb eller nåt, det hade nog varit utvecklande att få diskutera och prata med folk i verkligheten om olika bilder man tar osv.)

Jag har ikväll kollat på Breaking Dawn part I och är som vanligt lite besviken efter ännu en kass skådespelarinsats och lite massaker av Twilight-böckerna. Jag får vara nöjd med att jag inte var på bio i alla fall, men å andra sidan gick de två timmarna faktiskt väldigt snabbt. Det tyckte dock inte Patrik som somnade brevid mig... Ahja, jag har återigen insett att i de flesta fall är böckerna bättre än filmerna. Någon dag ska jag ta mig igenom alla Harry Potter-filmerna också, men först ska jag avsluta böckerna så klart. Jag är på näst sista boken nu, och jag tänker vara klar med även den sjunde och sista innan påsk har jag tänkt. Fast, jag måste snart varva med något annat, känner jag.

Nog boksnackat, dags att gå å sova. Om jag nu kan somna, eftersom Patrik förflyttat sig från soffan till att ligga ovanpå sängen och snarka.....

En kopp kaffe och...

...lite bloggande innan det är dags att ta sig till jobbet. Det är FREDAG!

Busy fredag då jag ska till fotokursen efter jobbet. Jag har inte gjort läxan, bara halva. Egentligen skulle jag kunna ta gamla bilder, men eftersom det är lite fusk så tror jag att jag ska försöka klura ut något under dagen.
Idag börjar mitt elevens val "fotovandringar", också. Det är jag grymt peppad över! Jag hade 18 elever i gruppen först, men eftersom det var några grupper som blev så små att rektorn inte tyckte det var försvarbart att ha dem, lyckades EV-samordnaren övertala några från mig grupp att byta, så nu har jag 14 (förhoppningsvis) entusiastiska elever. Planen för dagen är att alla ska presentera sig, berätta om en eventuell kamera (skolan har bara tre att låna ut så om inte de flesta har egen kamera kommer man att få samsas), eventuella förväntningar på fredagarna och så ska eleverna skaffa sig ett flickr-konto och gå med i den grupp jag skapat så att vi kan samla alla våra bilder på ett ställe och diskutera dem.

Det snöade igår och jag blev jätteglad för jag tänkte att ungarna skulle kunna leka ute i snön under helgen. Men. Det hann knappt sluta (vid tiotiden igårkväll) innan det började töa igen och nu finns det bara lite slabbig snö på gräsmattorna. Typiskt. Jag hann ta en bild från balkongen i alla fall, och även om inte himlen var riktigt så där rosa, så är jag rätt nöjd med att jag nu i alla fall har ett litet hum om hur jag kan få till skarpa bilder i manuellt läge. Det gäller alltså "bara" att fatta hur man gör så att inte himlen blir så där onaturlig. Tips mottages tacksamt, men jag hoppas kunna fråga idag på kursen också.

Lava sprätter runt som en tok här, dags att börja plocka lite kanintollar och sen göra sig i ordning. Patrik klagar förresten över att jag gosar mer med kaninen än med honom. Kanske är det nyhetens behag, kanske är kaninen bara gosigare. Kanske var det så att jag faktiskt har saknat att ha ett djur att gosa med, ett par år efter Isolde dog.

Trevlig helg!

Mer Lava och lite jobb som inte känns som jobb

Och efter den långa rubriken kommer detta inlägg ;-)

Lava äter! Inte bara hö och gurka (jag har nu slopat sallad eftersom den inte har någon näring och kan bilda gaser (tack Tezzie för listan!)), utan också sitt vanliga kraftfoder som han inte ätit på en vecka (är det verkligen mindre än en vecka sedan han blev sjuk, galet!). Efter att ha kämpat med vatten i spruta, vatten i flaska som jag tvingat på honom och vätskeersättning, dricker nu Lava självmant ur sin flaska igen! Bra kämpat, Therése, säger jag och klappar mig själv på axeln!

Och så var det då lite jobb som inte känns som jobb-snack, vilket handlar om elevens val 80 minuter fredageftermiddagarna som börjar nästa vecka. 18 elever har valt min grupp som kommer bestå av fotovandringar i Malmö. Första och andra fredagen kommer vi vara i skolan och prata komposition och regler, sedan kommer vi varannan vecka vara ute och ta bilder utifrån olika teman (i grupp) och varannan vecka kommer vi vara inne och diskutera bilderna och vad man kan tänka på/göra bättre för att man ska få ultimat effekt. Jag är verkligen inget proffs utan förväntar mig att eleverna ska vara aktiva och föra bra diskussioner med mig som "samtalsledare", och jag ser verkligen fram emot dessa lektioner där jag kommer att få möjlighet att utvecklas tillsammans med mina elever. Jag känner inte att jag kan fotografera längre, men jag vet reglerna i teorin och jag är pedagog, så jag tänker att det hela kommer att lösa sig. Det ska bli extremt roligt! Jag är alltså otroligt entusiastisk inför vårens lektioner, och jag har börjat hitta tillbaka till flickr där jag i förväg nu startat en grupp där mycket av undervisningen kommer att finnas. Det finns så många otroligt duktiga fotografer (och glada amatörer), varför inte utnyttja internet så mycket som det bara går när vi nu har tekniken till det.  Jag har också funderingar kring om det kanske skulle kunna vara så att man kan bilda en fotoklubb på skolan - om jag får vara kvar i framtiden är det någonting jag skulle kunna tänka mig göra efter skoltid för intresserade elevers skull.

Och på måndag har min älskade gubbe tagit semester från jobbet för att jag ska kunna gå på del ett av två i en fotokurs. Nästa fredag är del två och då har pappa lovat ta hand om barnen på kvällen (eller om det är mamma som lovat att pappa ska göra det...) och jag ser verkligen fram emot det!

Helg!

Kanske finns det hopp?

Lava har börjat bajsa! Med tanke på vad han (ja, för jag hittade en snopp och två pungkulor igår!!) ätit så här långt kommer det nog lagom med bajs också. Men ojojoj vad mager han är nu! Varenda ben i den lilla kroppen känns genom huden. Han äter i alla fall salladsblad och hö och en del gurka. Jag vet att man inte ska ge för mycket färska grönsaker till kaniner, men när det är skarpt läge så är det, och skarpt läge är det eftersom jag i morse sa till Patrik att det kanske inte är rättvist att låta Lava sitta och dö av vätskebrist utan att det kanske är dags att fundera på om vetrinären skulle avsluta det hela på ett skonsammare sätt. Lava måste ha hört mig, för han äter och äter och jag har till och med lyckats få honom att dricka ur flaskan genom att reta honom så mycket att han tillsist bara tänker att det kanske är lättare att dricka än att kämpa emot. (det känns btw väldigt underligt att kalla Lava för honom när han så uppenbart varit en hona ända sen han var i djuraffären) Nu behöver han "bara" lägga på sig rejält och dricka aktivt själv igen så ska jag sluta oroa mig sen.

Jag skulle ha ett möte idag med en upprörd förälder som tycker att vi skyller allt på hans älskade barn. Eleven i fråga gör en massa dumt men det var inte det jag hade tänkt fokusera mötet på, utan att detta är en smart unge som har alla förutsättningar att klara sig ypperligt, med lite styrhjälp. Tror ni föräldern dök upp? Icke. Jag och specialpedagogen hade istället möte med enbart eleven och jag började nästan lipa när spec. frågade om eleven kände att det var någon lärare som hen kände tyckte om henom, och hen pekade på mig och flinade lite förläget. Men GIVETVIS tycker jag om henom! Och det är så skönt att det märks, för oj vad jag hade blivit ledsen om eleven inte vetat om att allt jag gör gör jag för att det ska gå bra! Det kanske finns hopp där också?!

(Hen och henom kommer sig av en diskussion vi hade i personalrummet idag. Jättefula ord, kan jag tycka, men väldigt användbara då man inte behöver avslöja kön på eleverna eftersom det i de flesta fall är ganska oviktigt.)

Avboka och avsluta

Så är det. Från och med nu ska jag vända mig till nåt annat bokleverantörsställe. Jag avbokade min order eftersom den ännu - en vecka efter beställning - inte blivit behandlad. Skandal. Nu, kära kära adlibris, är vårt förhållande slut.

Och i morgon är det back to business. Fast första dagen är en studiedag för eleverna och en inspirationsdag för oss. Faktiskt, inga tråkiga föreläsningar utan inspiration till vad vi kan göra med våra elever med hjäp av datorer. Jättebra, tycker jag, eftersom vad det verkar ska nu alla sjuor få en egen dator i vår och då vill jag vara inspirerad till att använda dem också.

Julen har kommit

hopptrallallala!

Och det första jag gör när jag fått barnen i säng att sätta mig och söka på nätet efter litteratur som jag kan läsa på lovet som handlar om konflikthantering och hur man ökar sammanhållningen bland elever i klassrummet. Det är angeläget i min klass eftersom jag hoppas att jag ska få jobba kvar ända tills de slutar nian. De har alla förutsättningar att bli en strålande klass, men det behövs arbete för att vi ska nå dit. Just nu är de negativa influenserna stora och jag vill börja arbeta för att de ska bli mindre, efter jul. Och för att kunna göra det behöver jag vara påläst, och när har man bättre tid att läsa än under sin ledighet?

Det är inte alltid roligt att vara lärare och har man dessutom ungar som snorar och hostar på nätterna så att man inte får sova ordentligt, blir man direkt känsligare för det som händer på jobbet. Igår var en sådan dag där jag helt enkelt inte pallade med mer. Ett par kommentarer för mycket och bägaren rann över. Jag började gråta i matsalen och gick därifrån - lämnade eleverna och gömde mig helt enkelt i personalrummet tills det hela kändes bättre igen. Responsen från mina lärarkollegor var enorm. Vilken stöttning! Vilka underbara människor! Och eleverna.... Inte direkt de som faktiskt orsakat "skadan" utan i stort sett alla andra... Kramar (och då är det inte långt till tårarna igen), frågor om man är okej.... Och lite extra kramigt idag också. Inte från min klass, för de är inte såna. Men från de andra klasserna jag undervisar i.

Jag vill att alla ska känna sig välkomna i min klass. Jag vill att alla ska må bra (i skolan åtminstone, mer än så kan jag inte göra!). Jag vill att även dessa elever ska känna att de kan bry sig om varandra. Därför kommer jag ägna en del av mitt lov till att läsa.

Men nu tar jag ledigt för idag och i morgon är jag elevbefriad!

Nobelfest!

Igår hade vi Nobelfirande i skolan. Det var så snyggt, med riktigt bra ljud/ljud i aulan, (nästan) alla uppklädda till tänderna, långbordsdukning i matsalen, skolpjäs, körsång, solosång och inte minst prisutdelning. Jag la mig inte i priserna till niorna eftersom jag inte kännder dem lika bra som de lärare som haft dem i tre år, men däremot lobbade jag för ett par av mina elever när det gällde språkpris och litteraturpris i sjuan. Och eftersom ingen av de andra lärarna kunde visa någon som presterat bättre så var det två tjejer i min klass som fick priserna. Och de är såna där flickor som inte direkt gör väsen av sig, som behöver lite uppmuntran för att få veta att det de gör ändå uppmärksammas, och med tanke på hur glade de var när de fick sina medaljer och diplom, tycker jag att priserna hamnade helt rätt! Många av de andra eleverna knorrade och tyckte att "alla borde väl få ett pris istället" och det kan man väl tycka, fast varför ska alla elever få pris när alla elever faktiskt inte gör lika bra ifrån sig? Jag kan mycket väl tycka att priserna också kan gå till elever som kanske inte är "bäst" men som också gjort enorma uppryckningar...

Hur som helst var jag helt slut igår när jag kom hem. Inte nog med att min klasskollega är musiklärare och ägnade hela dagen åt att få musiken att klaffa i aulan så att jag istället hade hand om vår klass ensam, jag hade dessutom ansvar för fotografering OCH filmning. Det ska en kvinna till det kan jag säga - att filma med kompaktkameran i ena handen och ta kort med systemkameran med andra handen. Jag kan ju säga att resultatet kanske inte blev det allra bästa, men å andra sidan var inte förutsättningarna för att fånga nobelpristagarna de allra bästa - mikrofonstativ i ansiktena och nervösa elever som skyndar ner från scenen innan man hunnit knäppa av.... Nåja, jag gjorde mitt bästa och mer kan man inte begära. Dessutom hade jag hand om 65 sjuor på lunchrasten, vilket kan göra vem som helst lite smått utmattad.

När jag kom hem och hade hämtat barnen (punka på cykeln så jag fick ha Jack på axlarna hela vägen hem), fått i dem mat och popcorn och sen fått dem att somna, var klockan halv åtta. Jag läste ungefär tre kapitel i Paganinikontraktet (och det är korta kapitel!) och sen somnade jag. Halv nio. Och vaknade först klockan 6 idag när Jack skulle upp.

Om det blir några Nobelfestligheter här hemma idag?
Njäää...

Ooooonsdag!

*gör vågen*

Dessa underliga saker kommer hända idag:
1. Jag kommer ha min lärarkandidats handledare från högskolan hos mig ett par timmar för att diskutera min kandidat och hennes utbildning. Hur konstigt är inte det?! Inte nog med att det är konstigt att jag ens har en lärarkandidat, jag som inte har en susning om vad jag håller på med, nu ska jag dessutom diskutera med någon från högskolan hur det går för henne?! Jaja, folk från högskolan är också bara människor, men det känns ändå lite larvigt.
2. En annan lärarkandidat ska intervjua mig om hur jag lägger upp undervisningen i engelska, vad jag trro eleverna lär sig mest av och vilka uppgifter jag använder mig av. Ehhh, det knasiga med det är att jag använder mig av boken, jag har ingen aning om hur eleverna lär sig och jag orkar inte göra några extra uppgifter för jag är så himla trött när jag kommer hem. Kandidat #2 borde intervjua kandidat #1 istället, för hon har energi att göra roliga uppgifter, kan jag tala om! Men det är väl också lite annorlunda att jobba heltid och ha småbarn hemma, istället för att ha en vecka på sig att planera en lektion, och då hemma i lugn och ro... Men, det är ändå väldigt bra med båda dessa kanditater, för av den ena får jag idéer om hur man kan göra uppgifterna roligare, och den andra får mig att tänka till. Och vad vore livet om man inte utvecklades lite under tiden?

En rolig sak som hände häromdagen var när jag diskuterade Tusen gånger starkare med en grupp nior. Vi pratade om någonting och jag sa "Men egentligen tycker jag inte att den här boken är så bra. Man märker att det är en vuxen som har skrivit den för allt är så draget till sin spets. Det är inte som att någon i vår ålder skulle skrivit så." Sen hörde jag vad jag sa och sen skrattade vi tills vi låg dubbelvikta på bänkarna. Vaddå "vår ålder"?!! Jag är sådär 18 år äldre än mina elever! Men. Till mitt försvar så är jag 14 år i hjärtat..... Hahah!

Ha en bra dag!

"Rättar uppsatser"

Ja, jag vet att både man och föräldrar kommer att läsa detta. Och att jag inte följde med sagda man till nämnda föräldrar eftersom jag behövde rätta uppsatser. Men nu har jag läst 15*3 + sisådär 8 sidor till (dvs. närmare 55 sidor elevtext) och jag behöver en brejk, så jag tänkte mig ett litet blogginlägg innan jag fortsätter.

Helgen har varit minst sagt fullspäckad. Jolin hade kalas för sina klasskompisar i fredags och jag är glad att hon lyckades minska ner från 27 inbjudna till 17, och att fyra av dessa 17 inte kom. Jack hade en kompis här (lillasyster till en av Jolins inbjudna) och de två satt bakom soffan och kramades... Men i alla fall, 15 barn på kalas och jag är glad över våra 135 kvm som tillät kurragömma och lek i diverse rum. Det var bara trångt när de skulle äta, men eftersom de fick sitta på golvet så löste det sig också, som det så oftast gör.

Igår var vi på namngivning för en kompis' bebis och jag och Patrik konstaterade åter igen att det här med släktkalas och stora fester inte alls är vår grej. Vi känner oss mest bortkomna. Men det var ju trevligt, och det är alltid kul att bli inbjuden till någonting. Lördagen svischade dock förbi i rasande fart.

Veckan som kommer har jag tagit ledigt på fredag. Jacks dagis är stängt och vi ska få besök av kompisarna från Byhåla - kalas nummer två i födelsedagsfirandet. Även om det bara blir en halvdag jag egentligen kortar ner min vecka med så känns det rätt bra faktiskt, man borde alltid ha fyra dagars arbetsvecka tycker jag!

Jag har varit inne på Tezzies blogg och tittat, precis som jag brukar, fast jag inte riktigt hunnit lämna kommentarer, och känner mig väldigt sugen på att ge mig ut med kameran och hitta nåt att fotografera. Som vanligt har jag inte riktigt ork eller tid, men när det då kom ett erbjudande med groupon (som jag "gått på" och får erbjudande av var och varannan dag) om en fotokurs á 2*3 timmar, tog jag tillfället i akt och slog till. Om inte annat kanske jag blir lite säkrare på inställningarna, tänkte jag, och hittar tillbaka lite till lusten att fotografera? Då kanske det äntligen dyker upp lite bilder i den här fattiga bloggen igen....

Nu måste jag fortsätta läsa de här novellerna. Det är kul att de skriver när de får det i uppgift, men det är tradigt att läsa alla och försöka komma med konstruktiv kritik....