Jag gillar ju verkligen mitt arbete.
Men.
Vissa dagar, när eleverna inte orkar lyfta ett finger, när de vill ha allt serverat, när inte ens en enda liten tanke kan röra sig i huvudet på dem utan att man måste göra det åt dem...
Det är så jäkla hopplöst!
Vad vill ni här, ungdomar?
Vill ni komma tillbaka nästa år, fastän ni har kapacitet att slippa?
Hur är det att inte ha en enda idé om hur livet är? Hur ni vill att det ska bli?
Att alltid tycka att allt är jobbigt och tråkigt och skit?
Att inte ens orka engagera sig när man har fria tyglar att engagera sig i precis vad man vill.
Hur fan orkar man?
Var får man då energi ifrån?
Vad ska det bli av er?!
Vad kan jag göra för att hjälpa???
Det är inte konstigt att man är totalt slut, helt tömd på kraft, när man kommer hem. Man känner sig som en urvriden tvättsvamp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar