En heeeelt vanlig söndag

Jag vet inte var man börjar med denna heeeelt vanliga söndag.
Att det var sol ute så att man blev pigg när man steg upp?
Att jag redan när jag vaknade kände mig peppad att gå och träna?
Att jag gick hem från träningen för att det var så skönt väder?
Att mamma och pappa var på lunchbesök?
Att familjen klädde sig fina i skjortor och klänningar och åkte till Malmö för att titta på opera?

Det hör ju inte till vanligheterna att gå på opera, precis. Jag har aldrig varit på opera, men när vi såg att man kunde köpa familjebiljett till Karlsson på taket för 300:-, slog vi till och tänkte att det här är något vi vill visa barnen. Jack hade jättesvårt att sitta still men lugnade sig när jag lovade honom tuggummi när vi kom hem. Nu somnade han i bilen så han får väl få sitt tuggummi i morgon istället, lovat är lovat. Jolin tyckte om det, och när vi gick ut såg hon affischer för Svansjön utanför och sa att hon ville se den också (vi har lyssnat en del på musiken därifrån). Jag kollade faktiskt upp det nyss, för även om det är fyra akter kanske hon skulle orka med det eftersom hon älskar dans, men tyvärr (?!) är vi på Gran Canaria när den sätts upp i Malmö. (Tanken slog mig dock just att det hade varit en riktigt fin sak för henne och mig att göra tillsammans någon gång i framtiden - åka till Stockholm (eller London eller Köpenhamn) och titta på balett)

Fast det mest underliga var ändå att vakna och känna att jag ville gå och träna idag. Jag var iväg i måndags och hade sådan träningsvärk två dagar efteråt att jag inte kunde sätta mig på en stol utan att kvida högt, vilket var pinsamt eftersom det verkligen var ett superenkelt pass med en medelålder på ca 65 år. Jag är otränad, ja. Igår tog jag sedan med mig barnen på ett familjegympapass och de tyckte det var så roligt så vi har bestämt att det ska bli vårt lördagsförmiddagsnöje. Jack skrattade nästan hela tiden och Jolin blev jätteglad när gympafröken sa att hon var duktig på att hoppa hopprep. Ja, så jag vaknade, kände att jooo, ett gympapass skulle vara skönt, vi städade lite, jag stack iväg, solen sken när jag kom ut från hallen så jag tänkte att jag likagärna kunde gå hem... Nu har jag inte tid att gå på något förrän på torsdag, men det gör inget för jag tänker att hellre en gång i veckan och tycka att det är kul, än tre gånger i veckan och tröttna efter tre veckor. Och jag har ju faktiskt varit iväg tre gånger denna vecka...

Nu måste jag hitta lite Shakespeare-pjäser till morgondagens litteraturhistorielektion.

Ont!

Nu ska ni får höra nåt ytterst löjligt! Jag har sån träningsvärk att jag knappt kan sätta mig. Eller ställa mig. Eller gå. Och det beror på vår Wii och "spelet" Biggest Loser, som jag tänkte att jag skulle köra en månads tid. Att jag har gått ner i vikt efter att ha lagt om kosten gjorde att jag trodde att jag var lite mer i form.. Men det är jag inte. Jag är bara lite mindre fet. Så efter ett träningspass på en halvtimme har jag som sagt så ont att jag knappt kan röra mig. Men det är väl bara att köra på. En månad ska jag väl palla för att se om det gör någon skillnad. (och det bör det göra!)

Jag kom av mig lite igen med musikutmaningen när det kom till att välja en låt som man vill ha på sin begravning. Jag menar, det beror väl på hur jag dör, egentligen? Om jag dör i morgon i en olycka så vill jag att alla ska vara jätteledsna och sakna mig, men om jag dör för att jag är gammal och sjuk så vill man väl ha en låt som mer säger "skönt för henne". Jag utgår från att jag åtminstone är gammal. Men sedan är det ju inte så lätt sådär att bara välja en sång. Tänk om alla hatar mig när jag dör och inte alls vill ha nån vacker sång? Och sen är det det där med kyrkan också. Som jag ju inte är så fäst vid. Nåja, allt det här är hypotetiska grejer - om jag dör är det ett förslag från min sida att ni flyger hit Evanescense och ber dem spela nåt pampigt. Helst den här.

Day 24 - a song that you want to play at your funeral

Endorfiner!

Eller vad är det det heter? Såna som frigörs när man tränar och mår bra? Konstigt att jag ändå inte kan pallra mig iväg oftare än jag gör, men nu behöver vi inte fokusera på vad jag inte gör, utan helt enkelt tänka att JA, det var väl toppen att jag kom iväg idag! Den 19 januari och jag har tränat hela TVÅ gånger detta året! Det är två gånger mer än januari förra året... Jag och syrran har alltså använt min (och kollega SBs) julklapp från jobbet, och det var riktigt nice. Crosstraining 20 minuter (mycket lättare när man inte har migrän, men ändå inte särskilt lätt!!) och 25 minuter i olika maskiner... Jag kan ju redan nu meddela att jag har träningsvärk i armarna...

Annars då? Jotack, jag lever. Två dagar till helg, fyra veckor till lov. Men späckat schema tills dess eftersom vi ska köra svenska nationella proven och vi vill så gärna att MÅNGA ska klara sig! Tyvärr är väl inte det verkligheten, men vi kämpar på...

En sak som jag går och oroar mig över är att jag har antagit en utmaning som heter Tema52. Ni ser ikonen här brevid. Det är en fotoutmaning och första temat är "ljus". Det är ungefär som 365-utmaningen, fast med ett i veckan istället för hur mycket som helst. Grejen är att jag är helt insnöad på "ljus". De andra som är med är så himla duktiga, jag känner mig som amatörernas amatör i jämförelse och har världens prestationsångest. Tips och idéer mottages tacksamt.

Dags att fixa sig så man kan skönhetssomna och sova sina nästan 8 timmar...
Tjingeling!

Goodbye, See ya never!

Igår simmade jag och syrran tredje veckan på raken. Kryss i taket! Och nu är simkortet som vi köpte för ganska exakt ett år sedan förbrukat. Tur att vi la in en växel där på slutet, det är så förargeligt när man inser att man slösat pengar på träning och man sen inte genomför det hela.

Nu vill jag prova på crosstrainer-maskinerna!

Rock me!

Jag tänkte att jag skulle skaffa mig en rockring vid tillfälle. Det ska ju vara bra träning och man behöver inte gå hemifrån utan kan ta en runda när barnen sover...