Ja, det är sant. Knappt har det hunnit bli vår förrän man måste börja tänka på hösten. Det är ganska knäckande att inte kunna få en tillsvidareanställning, för det hade varit riktigt skönt att inte behöva oroa sig. Skolorna har dessutom inte särskilt bra framförhållning, kan jag tycka, även om jag så klart förstår att det är svårt att planera ibland. De flesta jobb kommer ut i slutet på maj, faktiskt har det bara dykt upp två stycken hittills som jag har kunnat söka, och dom sökte jag förra veckan. Igår fick jag ett telefonsamtal och jag ska på intervju i morgon, så fast jag kanske inte egentligen har någon större önskan om att jobba på en privatskola, så känner jag att joo, ja, det kanske är nåt att sträva efter ändå? Det allra tråkigaste är att jag faktiskt tycker att jag gör ett bra jobb där jag är nu, men det är ju så också att jag inte riktigt drar jämt med kollega SB, och jag tänker minsann inte smöra för att få behålla mitt jobb. Kan man inte se att jag gör bra ifrån mig och går mer på vad hon tycker och tänker, ja, då får det vara så. Lite illa vid mig tar jag dock ändå, för man kan inte precis säga "det är inget personligt", som det varit på mina andra två vikariat - det första där hela 14 stycken var tvungna att sluta samtidigt, det andra där jag själv var gravid och inte kunde fortsätta trots att jag blev tillfrågad. Nej, denna gången är det personligt. Och vilken person som sedan ska göra den bedömningen...! Kul.
Så trots att jag kanske inte är helt såld på idén om privatskola i Malmö, så kan ni väl hålla en tumme för att intervjun går bra. Det hade inte varit helt fel att ha ett jobb i höst, nämligen...
Jag håller båda mina tummar för dig! Sen vet du ju inte innan, det kanske är jättebra att jobba på privatskola, om inte annat så får du ju ännu en erfarenhet! Visstidsanställningar kan ju vara ok, men helst vill man ju ha en fast tjänst. Jag hade olika visstidsanställningar under drygt 4 år och man kan ju aldrig riktigt planera.
SvaraRaderaMen du har rätt inställning, man ska inte behöva smöra för att få behålla sitt jobb. Man vill ju att man ska få sin anställning för att man gör ett jättebra jobb!!
Är det ingen du kan få hjälp av så att de inte lyssnar på henne? Facket?
SvaraRaderaYvonne - Precis, det är så tankarna går, allt man får läsa sig är en fjäder i hatten, till slut kommer jag se ut som en indianhövding, förmodligen ;-)
SvaraRaderaJerker - Mja, jag vet inte vad dom kan göra. Hon är fast anställd och henne ä det svårt att peta på, plus att hon är rektorns högra hand. Och jag själv skulle gå under principen "sist in, först ut", så det blir inte så svårt att krångla sig ur att fortsätta anställa mig. Kanske får jag vara kvar, även om vibbarna inte säger det, och isf är väl det okej (fast det hade varit roligare att redan nu känna att man var delaktig inför hösten i så fall). Jag ser om mitt hus iaf och söker annat, man ska aldrig ta för givet att man får vara kvar i alla fall...