Steg ett

Att beställa bilder för att kunna vara lite kreativ med papper och sax i slutet på nästa vecka var ju inte så lätt. Vad väljer man? Jag som har suckat och pustat över att jag tar så usla bilder... När jag tittar på de bilderna jag tog förra året är jag ändå rätt nöjd. Fast just nu känner jag mig inte alls inspirerad av det jag ser eller fotograferar. Jag tänkte bjuda på två av mina favoriter från förra året. Jag tror att jag ska fortsätta boosta mitt självförtroende lite ibland och lägga ut bilder jag gillar här. Why not, egentligen.

 Brahehus.

 Midsommarafton 2009.

Lov-planer

Nu är snart den magiska höstveckan här! Smaka på det - vecka 44 - är det inte helt underbart, så säg? Ja, precis, det är dags för höstlov. Ett höstlov som för lärare brukar bestå av två arbetsdagar varav man brukar kunna kompa ut en. Detta året är det dock inte så. Nepp, för vi har tre, ja, tre dagar som vi behöver vara i skolan och jobba. Och inte har jag någon tid att kompa heller eftersom jag fått vara ledig med betalning för att gå på föreläsningar på högskolan (vilket jag ju så klart tackar för!). Och nej, egentligen gör det ingenting att jag måste vara på skolan, jag ser faktiskt fram emot att komma i fatt med allt arbete som man aldrig hinner med annars. Det var ju bara det att jag just har fyllt år, OCH fått saker som jag önskat mig, som jag gärna vill prova men inte har ork att ta fram å pyssla med. Ett ljustält har jag fått, och en ..vahettedenu-trådlös-avfyrare-mojäng... Ja, ni vet, en sån där till kameran som jag önskat mig så länge! Det fick jag i alla fall, och den funkar utmärkt. Nu vill jag bara ha tid och ork att fotografera med mitt ljustält, men jag orkar inte rigga och jag orkar inte vara kreativ och DÄRFÖR hade jag velat ha mer lovdagar.
Jag har dock följande planer:

• komma ikapp med jobbet
• träffa mina barn
• vara kreativ

Var inte det ambitiöst, så säg?

TV-tips

Det trodde jag väl aldrig, att jag skulle rekommendera ett TV-program på en svensk kanal.. Jag som oftast bara tittar på amerikanska serier (Moderna Family, Project Runway, Grey's Anatomy, Americas Next Top Model *skäms*, yada yada...). Men så igår hade jag inget att titta på och då hittade jag första avsnittet av Så mycket bättre... Jomen tjena! Hur genombra var inte det då? Det är till och med så att jag kommer titta på det live på TVn idag, jag som aldrig brukar passa några tider utan tittar när jag själv känner för det. Först tänkte jag att Christer Sandelin, han suger ju, varför är han med? Men även om han inte sjunger så bra så ska det bli riktigt roligt att höra Petter och Lasse Berghagen tolka de gamla hitsen från åttitalet. Och Lill-Babs tolkar Petter?! För att inte tala om DiLeva som bara helt klart var bäst i första avsnittet. Säga vad man vill om den snubben, men han är bra. Faktiskt.

I övrigt tänker jag försöka mig på en liten grej här hemma idag, nämligen att sticka till stan med barnen och gå på martinéfilm. Inte att det vore konstigt att gå på bio (även om det är premiär för J2), men det är mitt i J2s sovtid... Jag vet inte hur lyckat det är, men det återstår väl att se.

Kära lärare

Är nu på väg hem från litteralund (.se) där jag lyssnat på föreläsning om språkutveckling och samtal om lättlästa böcker. Största behållningen var dock ett möte med min gamla mellanstadielärare, som jag tog mod till mig och hälsade på. Döm av min förvåning när hon visste vem jag var! Jag hälsade som kortast före föreläsningen och hon påstod att hon visste vem jag var, men eftersom jag är som jag är så trodde jag inte på det. [och min oförmåga att tro att folk kommer ihåg mig som person är ett helt annat inlägg!] Efteråt pratade vi igen, hon kom så väl ihåg nåt min pappa hade sagt på nåt utvecklingssamtal eller så... Jag kommer inte alls ihåg det, men det lät som pappa, så jag får ta henne på orden. Jag passade i alla fall på att tacka henne för att hon i mitt tycke haft så bra undervisning och läst så mycket böcker för oss. Vi hann också med en liten diskussion om pedagogik innan hon i sin tur tackade mig för att jag hade kommit fram och pratat med henne.

Tänk att man är så gammal och vuxen att man kan ha såna samtal med sina gamla lärare..!

Bok-klok

Jag hittade några frågor om böcker som känns lite sådär lagom harmlösa att svara på....

1. Vilken bok läste du senast?
Om vi pratar skönlitterärt så var det Högläsaren av Bernard Schlink. Annars var den allra senaste boken faktiskt Svenskundervisning i grundskolan. Båda ingår i kurslitteraturen till kursen jag läser just nu.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Faktiskt borde jag fortsätta läsa kurslitteratur, men jag tänker nog sticka emellan med nåt skönlitterärt som ligger och väntar, för jag känner mig lite deppig. Det får bli Haruki Murakami Kafka på stranden som en av eleverna rekommenderade och som jag fick i födelsedagspresent av mina kollegor. 

3. Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Det skulle nog kunna vara ganska jämt, fast jag orkar inte räkna efter.

4. När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker "nu har jag kommit en fjärdedel", "en tredjedel", "hurra! hälften!" osv?
Jag tänker alltid i bråk. Tredjedelar, hälften, en fjärdedel kvar, osv..

5. Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Mest på titlarna och framsidorna. Ibland för att jag läst någonstans om en författare. Helst inte för att jag blivit rekommenderad, även om jag har börjat inse fördelarna med det också. 

6. När blir en bok för lång?
Jag älskar ju tjocka böcker. Och läser i stort sett alltid ut alla böcker. Jag tycker att bokserien av Robert Jordan (Sagan om Drakens återkomst) är för lång, för jag har väntat på slutet sedan jag började läsa den 1994, och sen gick gubben och DOG innan han blev klar! Då har man hållt på för länge!  

7. Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Ja, eller till och med hellre. Jag gillar inte de svenska översättningarna, tycker att man tappar känsla.

8. Vilken bok kände du senast att du var tvungen att försöka övertala ALLA dina vänner att läsa?
Jag gör ju inte sånt. Folk får läsa vad de vill och jag tycker om att ha mina skatter för mig själv. 

9. Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? I så fall , när ger du upp?
Nja. Fast det sitter långt inne. För oftast tycker jag att det finns nåt i boken som tilltalar mig ändå och då fortsätter jag läsa. Jag la ifrån mig en Kafka-bok förra terminen, fast med avsikten att läsa klart den en annan gång, när jag är på rätt humör för en sån bok. Men det är nog i och för sig den enda jag lagt ifrån mig. Eller vänta, det var ju en till, den var så dålig så den lämnade jag till och med på tåget....

10. Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Skräck, deckare och relationsdramer fajtas om den titeln, skulle jag tro. Kanske det finns flest deckare eftersom de är så lättlästa att man hinner med många på åtta veckors sommarlov.


Tänk att jag hade lite sånt i mig idag också. Det trodde jag att jag var för trött för, i vanlig ordning...

Snabb, snabbare, för snabb?

Jag har inte uppdaterat bloggen under ett par dagar eftersom jag återigen varit tveksam kring innehållet. Skulle jag inte skaffa en inriktning? Skulle jag inte fokusera på positiva saker? Missar man då att skriva när någonting roligt, glatt och positivt händer är risken stor att man bara uppdaterar vid negativa händelser, och vips har man en negativ blogg.

Jag är på väg hem från jobbet nu. Klockan är kvart över sex och jag har inte ens lämnat Helsingborg. Jag har suttit på möte med min chef och SB angående saker som hänt som lätt kan göra bloggen till något negativt, om jag väljer att fokusera på det. Men det är här valfriheten kommer in i bilden. Jag väljer att inte fokusera på det. Jag tänker inte ens återge mötets negativa aspekter eller de saker som sades som jag känner mig sårad över.

Nej. Jag tänker ta åt mig av det som jag kan tänkas lära mig något av, som kan utveckla mig till en bättre lärare och som kan göra mitt arbete lite lättare. Och att vara snabb är tydligen en av de saker jag måste jobba på. Inte för att jag är långsam, nej, tydligen är jag för snabb och för ambitiös och för driven att göra ett bra jobb. Det jag tänker ta åt mig är detta: be om hjälp, arbeta tillsammans, låt saker ta tid och gör inte allt själv!

Jag ska låta det sjunka in och jag ska ta till mig, för jag vill bli en lärare som håller i längden. Och DET är positivt!

På väg mot medelåldern

Så var man ett år äldre igen. Det spelar mindre roll, faktiskt. Jag hade tänkt ligga kvar i sängen en extra timme, för jobbet lockar inte efter en skitdag som igår. Men så insåg jag, som vanligt, att det inte finns tid att ta det lugnt, inte ens på sin födelsedag, så 14 minuter innan bussen skulle gå gick jag upp. Och nej, jag har inte duschat idag. Någon frukost hann jag inte heller med, men det fina i att vara vuxen är att man gör som man själv vill. Att därför äta en glass till frukost, på väg till bussen, på sin egen födelsedag, är heeelt okej!

Ha, mamma! Vad sa du NU va?!

Mamma pikade mig lite tyket i helgen för att jag påstår att det alltid snöar på min födelsedag. Jag erkänner att jag inte har stenkoll på de senaste 31 åren, och kanske det inte alltid är ren snö utan också lite regn inblandat, men jag tror nog att mitt påstående stämmer till 75% sådär.
Och HA! Visserligen är det inte min födelsedag idag, för det är ju bara onsdag och jag fyller år på fredag, men banne mig om inte första snön (blandat med lite regn) faller just nu! Eftersom jag avskyr snö får jag väl glädjas åt det faktum att jag kanske får rätt i år igen istället...

Fortsatta funderingar

Jag frågade två av mina kollegor i arbetslaget igår om varför de jobbade i skolan egentligen. Båda två verkade ha glidit in på ett bananskal. Den ena blev utbränd och ledsnade på sitt jobb som kokerska, och när hon var hos SYV för att prata utbildning kom hon på att SYV, det ville nog hon också bli! Den andre fick problem med ryggen och insåg att han var tvungen att byta jobb. Skolan hade han alltid trivts i eftersom han inte hade det så bra hemma, och då föll det sig naturligt att plugga till lärare. Att de sedan hamnade på IV-programmet var ännu mer slump.

Jag har verkligen bra kollegor i mitt arbetslag i år! De lyssnar och ger feedback även på såna personliga saker som funderingar kring jobbyte. Kollega P förstår dessutom tankegången, även han har börjat känna att man bara ger och ger utan att få något tillbaka, särskilt med de här eleverna. Det är åtminstone inte ofta man får tillbaka så mycket att man går +-0, tyvärr.

Karriärpaketet.se

Japp, jag har gjort ett test om vilket yrke jag skulle kunna ha. Jag har svarat så ärligt jag kan och fått fram följande resultat:
1. Pedagogiskt yrke
2. Ekonomi, juridik, administration
3. Försäljare, marknadsföring, inköp
4. Kultur och hantverk

Jag är tydligen mycket bra på att:
1. arbeta på kontor
2. presentera fakta och idéer i skrift
3. lära upp och undervisa andra människor
4. presentera fakta och idéer muntligt
5. arbeta socialt och pedagogiskt.

Konstigt nog är jag bara hyfsad på att vara lärare enligt andra frågor, men kurator eller trafiklärare funkar bra, tycker testet....

Jobb. Jobb! Jobb?

Usch, nu är det redan söndag igen. Idag är dessutom jobbångesten värre än någonsin. Jag vill inte jobba ju! Jag vill inte åka de där 2,5 timmarna fram och tillbaka till jobbet, även om jag iofs trivs ganska bra på jobbet i sig.
Så många människor, kvinnor, som är hemma med barnen, sköter sina snygga hem och arbetar med något kreativt... Jag skulle så gärna vilja vara en av dem. Idag. Idag vill jag vara en av dem, men jag vet att jag inte har disciplin nog att verkligen jobba hemma. Jag vill nog egentligen bara vara hemma mer och ha mer tid för mig själv när jag väl är hemma. Att få tid att vara kreativ. Fast, att vara kreativ kräver ju också ork. Så kanske jag önskar mig lite mer ork. Men jag tror inte att jag automatiskt skulle bli piggare av att vara hemma..

Det jag har funderat mycket på den senaste tiden är att man måste välja bort, hela tiden. Jobba heltid och pendla  2,5 timmar, det kräver att jag under vardagarna får välja bort att vara med mina barn. Jag hinner inte träffa dem alls vissa dagar. Andra dagar hinner jag ett par timmar, men det betyder att om jag skulle vilja träffa en vän så försvinner tiden med barnen. Vad jag än väljer att göra är det barnen som får stryka på foten. Välja bort barnen på helgen är det sista jag vill göra, men ibland måste man göra det också. Vad återstår när man gör det, egentligen? Att välja att vara själv betyder att välja bort sina barn och då har man dåligt samvete för det. Men när finns det tid för bara mig, utan att det blir samvetskval? Nej, givetvis, det finns inte. Och jag ska inte klaga på det. Men om jag fick chansen någon gång i framtiden, då skulle jag vilja jobba några timmar mindre och få lite tid på vardagarna att göra något som jag tycker är kul, utan att få dåligt samvete.

[Och ibland, när jag tänker på framtiden, så tänker jag att kanske, kanske, finns det ett jobb som väntar där ute, ett jobb som inte  är detsamma som "lärare". Lösryckta tankar, bara.]

Köpenhamn t&r

Åter efter en natt i Köpenhamn. P och jag insåg att det var alldeles för lång tid sedan vi gjorde någonting tillsammans, bara vi. Så istället för att vara lite mogna och förvalta månadens sista pengar, spenderade vi dem på en hotellnatt i Köpenhamn. Och det var väl värt varenda öre! Tid att prata ostört, tid att äta ostört (på grekisk restaurang), tid att strosa runt i Köpenhamnskvällen ostört, mitt under pågående kulturnatt. Det var riktigt trevligt, och trots att vi inte varit borta ens ett dygn, känns det som att batterierna är lite mer laddade och att det blir lite lättare att stiga upp på måndag. Att Danmark bara är 45 minuter bort men ändå känns som ett helt annat land (vilket det ju bevisligen också är), är ett stort plus när man vill komma bort ett tag. Vi är trots det väldigt tacksamma för att personalen på just vårt hotell pratade svenska, för danska är minsann ingen barnlek! (och då har jag ändå bott i Skåne typ hela livet, jag borde fatta mer!)

Nytt liv på bloggen?

Jag skrev ju häromdagen om hur tråkig jag tycker att min blogg är. En del har verkligen nichat sig när det gäller bloggandet; positiv inriktning, bildbloggande, politiskt, pyssligt.... Mitt är liksom inget av det, utan bara precis det jag inte ville att den skulle vara när jag började, d.v.s. tråkig! Men att blogga kräver tid och engagemang, och inget av det har jag varit särskilt begåvad med ett tag nu. Därför har jag faktiskt funderat på att helt lägga ner det här bloggeriet. Nu är jag inte den som är den, utan jag tänker ge det ett försök till. Jag ska engagera mig lite, försöka snygga till här och vara lite positiv.... Värt ett försök, eller? We'll see!

I'm a winner!!!!!

Checka!
http://notalwayspictureperfect.blogspot.com/2010/10/and-prize-goes-to.html
Jag vann!!!!!
Efter en dag som har varit allt annat än super var det där en trevlig överraskning! Jag hoppades sååååå mycket för jag tycker att bilderna är såååå fina! P och jag har redan valt ut en (den med allén) och vet precis var den ska sitta (i hallen) och det kommer bli så snyggt! Och så ROLIGT att få äga en bild som en vän har tagit, och liksom ha den på väggen, på riktigt, och kunna njuta varje dag när man går förbi, inte bara när man sitter framför datorn..! Underbart! 
Tack snälla Tezzie och random-grejen!

Min vän fyller ett år...

Ja, ett år på nätet, alltså!
Själv fyllde jag ett i maj, men det var som vanligt inget jag uppmärksammade, fast jag hade tankar om det. Kanske mest för att jag inte tror det är så många som läser på den här bloggen, den är inte precis snygg eller informativ eller positiv..... Den är ungefär som jag; lite lagom tråkig sådär, haha!

Hur som helst! Tezzie, min vän i cyberspace, har en blogg give away för att fira ettårsdagen. Hennes blogg är snygg som tusan, och det beror på att hon tar jättefina kort! Nu kan man vinna en bild tagen av henne, uppförstorad.... Snacka om att man vill ta chansen, liksom. Enda kruxet är om man vinner att välja vilken bild.... Knalla över till Not always picture perfect och kolla så får ni själva se....!

Idag ska jag åka till Blekinge för farmors begravning.