I found The One!

Japp, jag hittade rätt kille direkt! Som sagt, en 24-årig kille från USA, och han flyttar in i morgon. Jag var jätteorolig för att han skulle vara en skum typ, men när han frågade om det var okej att hans pojkvän kom och hälsade på ibland så blev jag bara jaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! Så klart att han är välkommen på besök ju!

To be continued!

Wooot?!

Överallt i media pratas det om att det fattas bostäder till de nya studenterna, framförallt pratas det om det i Lund just nu. P och jag pratade om det och kom fram till att vi kanske skulle göra en insats... jag författade en annons igår som publicerades straxt efter halv ett idag och när jag nyss lämnade jobbet (lite tidigare idag för att barnens dagis är stängt) hade jag fått fyra email. Jag har också bestämt en liten träff ikväll när P jobbar med en 24-årig amerikansk kille. Vi får väl se om han är The One. Det enda (?) som är skrämmande med detta är att Jag inte vill att barnen ska råka illa ut eller att vi ska behöva vara översociala hela tiden. Faktum är ju att översocial är det minsta vi är... usch, gör vi rätt?

Vintern närmar sig

Att vintern närmar sig är väl inget som dagens väder direkt speglar, även om det är höstigt frisk luft ute. Vi hade planerat att åka till Malmö folkets park idag för det var afrikanskt tema och det verkade intressant. Men när vi ätit frukost och det var dags att sätta fart så började det så klart regna. Och vad gör man en dag, när vintern närmar sig och det regnar ute? Man går så klart igenom vintergarderoben, sen packar man in hela familjen i bilen och åker till Ullared! Och nu är vi på väg hem igen, någon tusenlapp fattigare men med nya overaller och andra nödvändigheter. Fast hela lördagen har lyckats försvinna på köpet, tyvärr...

Lugn, bara lugn!

Ikväll var jag mycket nära att ta ett glas vatten och hälla det över min dotter där hon låg i sängen och vrålade att hon "ville ha vaaaaaaaaaatten, inte i glas, i flaskaaaaaaaaa, inte i blått glaaaaas, i rooooosa glaaaaaaas!!!!!!!!!!". Nej, jag hällde givetvis inget på henne, jag tog lugnt och sansat tre djupa andetag, konstaterade för mig själv att det nog är barnmisshandel och gick ut från rummet och stängde dörren. När skriken dämpats något gick jag in igen med och erbjöd det blåa glaset ännu en gång och sen hittade jag flaskj#keln som hon gol om och problemet var löst.
Hur kan det gå från att i mitt huvud snart vara dags för mys med en gonattbok, som vi alltid läst ända sen hon var åtta månader ungefär, till att det inte blir nåt vettigt nattande alls? Varför är det så här? Är det en fas? Snälla säg att det är en fas som alla 4,5-åringar går igenom, för jag tycker att det är riktigt jobbigt att varje kväll ska sluta med att vi gapar på varandra i den här familjen.

Pysselsugen var jag också, innan hela skiten började, men återigen sitter jag nu här, utan någon som helst lust att ens ta fram mina scrapbookingsaker och titta igenom vad jag har (eller inte har, det är rätt skralt i gömmorna numera).

Jag är fan en usel mor.

Panikångest eller bara klaustrofobi?

Jag har just hoppat av tåget. Tågresan från helvetet. Tre vagnar, folk överallt. I Landskrona tryckte sig folk in, jag stod upp, tryckt mot dörren på motsatt sida och kände paniken välla över mig. Ingen plats att röra sig på, ingen luft att andas... och då kommer tankar på att OM tåget stannar för signal, som det ofta gör vilket resulterar i förseningar, eller OM tåget välter, vilket det oftast inte gör men vem tänker rationellt i det läget...

Jag fick koncentrera mig på att andas och att blunda för att inte börja slå omkring mig, knuffa folk ur vägen för att komma ut. Också oklart hur jag skulle komma ut, i och för sig...

När jag skulle av var det en mur av människor som inte skulle av som jag fick pressa mig förbi, och utanför var det ett hav av människor som skulle tränga sig på... när jag väl kom ut och fick frisk luft var lättnaden så överväldigande att jag bröt ihop.

Jag har känt av den där paniken förut, när jag har känt mig fångad, men jag får väl tacka Skånetrafiken för den nya upplevelsen av att faktiskt tappa kontrollen...

Det är underbart att pendla.

"nytt inlägg"

Jag borde verkligen göra ett nytt inlägg.
Anledningen till att jag inte gjort det är att i måndags, när eleverna kom, fick jag mer och mer ont i halsen, och sedan dess har jag i stort sett bara orkat ta mig till jobbet för att göra det jag måste. Jag har haft världens dunderförkylning med feber och grejer (men så klart kan man inte vara hemma så här i uppstarten, och alla andra är också förkylda här så det är bara att gneta på). Orken har inte räckt till några reflektioner och inlägg.
Nu är jag lite bättre, bara rinnande näsa och konstant lock för öronen, men det är på övergående, så jag säger: på återseende, och det snart!

Kraftlös, viljesvag.

Men vilka härliga rubriker det blir nu för tiden!
Jag fick lite ångest i morse när jag insåg att det redan var söndag. Men en heldag med regn och inomhusaktiviteter (som varit ganska lösa, inte direkt en engagerad mamma som orkar fixa och pyssla med barnen) gör att måndag ändå känns okej. Jag funderar på om jag ska börja äta järntabletter, det känns som att det är nån brist som gör mig obota trött. Det spelar ju liksom ingen roll vilken dag det är, även om dagar som denna då det är mörkt från morgon till kväll, visserligen gör att jag är tröttare än vanligt. Jag orkar inte ens engagera mig i sånt jag tycker är kul, det är väl mest det jag tycker är konstigt. Hur ska man orka göra sånt man måste om man inte orkar göra det man vill? Är det bara jag som känner så? Hur ska man få energi??????
Jag har tjatat på J1 sedan i fredags om att städa upp på sitt rum. Idag gjorde hon det till slut. En timme senare är J2 där och river ut allt igen. Jag OOOoooorkar inte!!!!! Jag vill göra nåt kul, jag vill känna mig vaken!!

Inte stolt alls

J2 var övertrött idag när jag kom hem och avlöste morfar (tack igen för hjälpen!). Han, J2 alltså, har haft feber tisdag och insdag och behövde alltså en feberfri dag innan han kunde vara på dagis igen, så idag har det verkligen varit guld med mina föräldrar så nära. Idag igen. Själv går jag hemifrån kvart i sju (vilket bara är denna veckan, från och med nästa vecka är det fem i halv sju som gäller) och är hemma igen vid kvart i sex. Ganska långa dagar, kan jag tycka! Det blir inte mycket tid över till barnen.... När pappa hade gått hem idag sa J2 att han ville ha välling och sova, så vi körde hela nattrutinen även om det var lite tidigt. Han hade tydligen inte sovit så länge på dan. Så i alla fall, jag hann inte äta något innan vi började läggningsgrejen, och med lågt blodsocker är jag ett monster. Det var inte så illa den första halvtimmen, men när han bara steg upp hela tiden och höll på så röt jag till sist till rejält, och stackarn började gråta. "Mamma skrämma Jack". Snacka om att man blir liten då. Pussar, kramar, be om förlåtelse, mer pussar, förlåt, inte meningen att skrämmas ju! Det gick över snabbt, och läggningscirkusen fortsatte ett tag till, så han får nog inga större men, men det känns inte bra i själen. Nästa gång ska jag ta en time out, käka ett äpple och sen fortsätta lägga barn. Suck för mig.

Visste ni att..

...en stor del av att vara lärare vid terminsstart är att jobba heltid som flyttgubbe...?

Jodåsåatte.

Jawohl!

Måndagkväll!
Kom hem ganska exakt klockan sex, pappa var här och passade barnen eftersom P jobbar kväll. J2 ville ha välling och somnade direkt efter jag läst klart Ellen-boken, vilket gav mig exakt 25 minuter att ens se honom idag. Och då såg jag inte honom exakt hela den tiden eftersom jag fixade mat till J1 och böt kläder på mig själv. Ett tips inför framtida dagar är att titta på termometern på morgonen, inte bara anta att bara för att det är grått ute så är det kallt. Man ska alltså INTE ta på sig ylletröja redan, när det är 26 grader varmt och vindar från Sahara!!! Svetten lackade, kan jag tala om, och jag skojar inte, för jag såg lackad ut.... Jag käkade några mackor och sedan var det sängen för J1 och sedan dess har jag skrivit vykort. Ja, ni läste rätt. Jag hittade en länk hos min fotokompis Tezzie till en tjej som hon i sin tur hade länkat till. Och den tjejen länkade till den här sidan, som jag tyckte verkade så rolig så jag signade up direkt. Och nu har jag alltså skrivit klart vykort som jag ska posta i morgon. Sån är jag, tycker det är roligt med sånt som andra kanske tycker är töntigt :-D
Nu ska jag bänka mig framför TV:n och äta lite frön, sen ska jag sova, för jag är trött.

Viktigaste stället

Förutom klassrummet är lärarnas fikarum det viktigaste stället på skolan. Det är ju här kaffet finns! Och det är här blommorna från lilla gubben hamnar tills vidare.

Ordningen är återställd

Nu är allt som det ska igen ;-)

Okejdå..

..om man vill ha blommor som håller länge så ska man kanske inte köpa blommor precis innan de ska stänga, det finns ju en anledning till att de kastar blommorna efter en ;-) Å andra sidan, trots att jag just fått kasta en heeeeel del blommor som bara föll sönder (det kan ha varit för att det tog två timmar tills de fick vatten, men jag tror inte det egentligen), så blev det ändå två stora vaser (en i vardagsrummet och en i köket) och två små vaser (ett på varje nattuksbord) fulla med blommor, och det är man inte bortskämd med (även om man i övrigt kanske är lite bortskämd när man har en liten blomstergubbe som ger en blommor då och då ;-)).

Det var en riktigt trevlig dag hur som helst, uppehåll hela dagen men kvavt som tusan. Nu verkar det dock som att det kanske kan bli lite förlösande åska, eller kanske inte. Men ett rejält skyfall åtminstone, och det är riktigt mysigt!

Helsingör

Idag är vi en sväng i Helsingör med mamma, pappa, farbror S och hans fru. Jag hade hela 13 danska kronor kvar när vi gick förbi blomsterstånden, och hittade en bukett rosa, fina blommor för 10 dkr. När jag skulle betala frågade tjejen om jag ville ha alla tre buketter som var kvar av den sorten för samma pris, och det tackar man ju inte nej till! Vilket kap, säger jag! Bästa tiden att köpa blommor är alltså precis innan de ska packa ihop, har jag lärt mig nu.

Bästa sättet

...att säga 'up yours' borde nästan vara att ignorera, kan jag så här i efterhand tycka. Utan uppmärksamheten blir handlingarna meningslösa och själv slipper man irritera sig... jag ska göra ett försök.

I övrigt har dagen varit jättebra och nu är det helg med hela familjen, jättebra!!

Första jobbedagen slut

Egentlligen kan en del kanske tro att jag bara roat mig idag, med så fina saker att vila ögonen på! Och då pratar jag inte om kollegorna...

Det var roligt att se alla igen, extra roligt att få veta att jag inte ska vara i samma arbetslag som kollega SB, utan med tre som jag inte jobbat med tidigare men som jag verkligen tror att jag kommer både komma överrens och trivas med. När jag pratade idag så lyssnade dom, de till och med tyckte att jag hade något att komma med! De behandlade mig som en vuxen, det är väl egentligen helt otroligt att en sån sak ska betyda något på ett arbete, eller att det ens ska behövas tas upp som en anledning att trivas. Alla borde behandlas som vuxna!

Det var riktigt trevligt också att umgås med vuxna människor en hel dag. En av de nya killarna (som garanterat gillar andra killar, men det har ju inget med saken att göra) (han var extremt dryg också, och det hade väl mer med saken att göra) klagade konstant på att han var trött, han gäspade, han tyckte att halv fem var olidligt länge att arbeta för när han jobbade på friskola så slutade de minsann kvart över tre, bla, bla, bla... Han kunde gott stannat på friskolan tycker jag. Hur som helst, att få umgås med vuxna människor, prata pedagogik och lösningar på problem som inte uppstått (än, men som kommer uppstå!), det var rena himmelsriket! Jag saknade barnen från det att jag gick ut genom ytterdörren hemma, till det att jag slog upp boken på tåget. Annars var det faktiskt skönt att få vara någon annanstans ett tag. Och när ekorrhjulet snurrar som värst kommer jag få äta upp de orden för då vill jag inget hellre än att träffa mina barn så mycket som möjligt......

Lilla farbrorn på torget var där idag igen. Han hade inga blommor utan satt och läste tidningen och sa att nästa vecka skulle han ha blommor med sig. Fast sen skulle han nog pensionera sig... (vilket var exakt vad han sa veckan innan midsommar) Han sa i alla fall att jag var rar och att jag skulle få lite blommor nästa vecka. Haha! Snällt!

Lunch @ Hertzska villan

Nice! Här är så många fina saker!

Uppstart

I ett fint gammalt hus med vacker inredning har jag fått reda på mitt nya arbetslag, och jag är nöjd, so far! (kolla in elementet!)

Arbetsdag #1

Det slår mig precis att idag, första arbetsdagen efter sommarlovet, är första dagen då jag lugnt och sansat kan återvända efter ett sommarlov och veta vad som väntar. Jag kommer kunna känna igen folk, krama om några, fråga hur sommaren varit... istället för att vara en av de nya som försöker göra någon typ av avtryck, passa in, bli utmattad av alla nya intryck. Det är jätteskönt! Jag har sovit super i natt, så jag antar att jag faktiskt inte känner mig stressad.

Lyckat besök

På IKEA och hittade sängbord som vi funderat på länge, i fyndhörnan. Det är bra, sånt. Dessutom hade de skostället inne idag. Brabra.

Fail träning eller?

Jag skrev det där inlägget om träning igår på morgonen, då hade jag ont i armbågen. Snacka om plågsam upplevelse att köra bil till vännerna i Byhåla vid niotiden. När jag sedan kom fram började det istället göra om i axeln. Det blev värre och värre under dagen och när det var dags att åka hem kunde jag knappt röra armen. Det kändes som att någonting i armen hoppat ur led. Eller, varför skriver jag "kändes", armen har varit helt screwed idag också. Jag skojar inte, det är helt sjukt. Jag fattar inte ens att jag kunde köra hem igår, att växla var en mardröm och det var tur att barnen somnade hyfsat sanbbt i bilen eftersom jag skrek varje gång jag var tvungen att växla... Det är inte bättre idag heller, men jag är inte den som går till doktorn "i onödan" så jag tänkte avvakta en dag till och se vad som händer. Kanske jag måste ringa någon i morgon om det inte är bättre, för det känns ju fånigt att börja jobba och ha det så här. Det larvigaste är att jag inte ens tror att det har så mycket med träningen att göra, utan att jag sover på min arm så att den hamnar i en konstig vinkel, något jag alltid gjort, precis som min far, och att det alltid har klickat lite i axeln pga det... En sömn-skada, med andra ord. Pinsamt.

Cirkus i parken

Folkets park i Malmö. Varför åka någon annanstans när man kan åka hit?

Träningsinstrument

Jag har köpt ett par hantlar som jag har använt två dagar på raken. Jag tror att jag gör rätt, men samtidigt känns det som att mina armbågar är helt fuckade, så förmodligen gör jag något fel. Idag tänker jag inte använda dem (hantlarna alltså) för det skulle nog vara rätt trevligt att kunna röra armarna lite imorgon....

[Tre dagar kvar innan jobbet börjar. Fortfarande ingen ångest, jag har accepterat att jag inte kommer hinna en del grejer..]

Slösöndag, latjag

Varit och handlat mat med Jolin, annars har det verkligen inte hänt någonting idag. Det börjar kännas stressigt att jag börjar jobba på torsdag, men jag får väl skylla mig själv som har tusen projekt kvar när jag nu varit ledig i två månader..... Jag har typ inte gjort nåt av det jag tänkt. Typiskt mig dårå.

Nu ska jag bada barn.

Blocketfynd

Varit i Kävlinge och köpt ett vitrinskåp (197 högt, 127 brett) som ska piffas till så småningom. 200 kronor var det värt!

Beach

Själv. Med bok, utan barn. Blåsigt, molnigt. Who cares?

Underlig känsla, det här

Jippie! Barnen åker med mormor och morfar till djurparken!
Jag har knappt hunnit stänga dörren, jag ser dem kliva in i bilen, och så kommer känslan... Om jag ropar nu, och springer, så hinner jag följa med. Vänta, vänta, mina barn, åk inte ifrån m.... Nä, vänta lite nu. Jag lägger mig på sängen och spelar lite mahjong tills känslan gått över.
Japp, nu sprider den sig - friheeeet!!!!
What to do, what to do?!
Ska jag dra in till stan och gå på atikvariat som jag tänkte först?
Eller ska jag åka till stranden och bara ligga där ett par timmar alldeles stilla och läsa en bok och få sol på mig?
Eller ska jag....?
Möjligheterna är oändliga, jag vet inte ens vart jag ska börja!
Först ska tvätten bli klar så jag kan hänga den, och under tiden kan jag duscha i lugn och ro.
Egentligen borde jag fixa lite jobbgrejer. Eller plocka upp här igen. Eller...
Nä.
Dusch.
Sen bestämma.
Jihaaaaa!!!!

Gamla elever

Trots att jag bara har jobbat tre år har det redan hunnit bli en hel del gamla elever. Och idag var en av dem hemma hos mig och fikade. Det var faktiskt jättetrevligt, och man behöver inte ens bortse från att jag är 15 år äldre (!!!!) eller hennes gamla lärare, vi har en hel del gemensamt och det kändes inte ett dugg krystat att ha henne här i nästan sex timmar. Kul, var ordet!

Pappa tittade förbi tidigare idag och frågade om det var "på" att vi skulle till Ystad djurpark i morgon, något som mamma och jag diskuterade förra veckan. Jag har verkligen ingen lust, faktum är att jag just nu bara är helt... frustrerad, i behov av tid för mig själv... Jag tycker att det känns överflödigt egentligen, men om någon tvekar så vill jag tala om att jag älskar mina barn och min man. Men. Jag har alltid varit en ensamvarg. Inte alltid by choice, men jag gillar det. Att bara vara jag ett par timmar, utan att behöva förklara mig i tio minuter när jag ska gå och kissa och sen ha någon som står utanför och vrålar under tiden jag är på toa... När pappa kom idag var jag verkligen nere, jag vet inte om P fattar det, men ibland behöver jag bara få vara ifred! Hur som helst, pappa sa att han och mamma skulle ta med sig ungarna i morgon. P jobbar, och jag, jag är FRIIIIIIII!!!!!! Det är nog allt som behövs, ett par timmar egentid, sedan är jag fit for fight igen.

Fast. Idag har ändå varit en riktigt bra dag och ungarna sitter just nu och käkar popcorn och tittar på Shrek (ettan). Det är najs och nu ska jag joijna igen.

Sytt

Klart.

Kommer ni ihåg...

...när jag skulle iväg med skolan och åka skidor precis innan sportlovet, vecka 7? Då beklagade jag mig över att jag knappt kunde få på mig termobyxorna, och när jag väl fått på mig dem kunde jag inte knäppa dem... Idag skulle jag flytta över kläder från en garderob till en annan och vad hängde där om inte termobrallorna? Jag testade dem. Jag kunde dra upp dem utan problem. Och jag kunde knäppa dem utan problem! Och det var till och med plats kvar att stoppa in en tjock tröja där! Och jag kunde böja mig, och sitta på huk, och, och...!!! Ja, för normalbyggda människor är detta ingen stor grej, men för mig är det enormt! Vet ni vad detta betyder? Det betyder att jag i vinter kommer kunna gå ut med mina barn i snön och leka utan att känna mig som en stoppad korv. Sanslöst. Nästan så jag funderar på att köpa vinterskor i år...

Kvällsgöra

Jag skulle sy grejer till J1s säng (bilder kommer väl när det är klart) men nähä, det gick minsann inte att slutföra idag för tråden tog slut! Mucho irriterande! Egentligen borde jag bli arg, men jag känner mig mest besviken och trött på att aldrig slutföra något som jag påbörjar! Fast denna gång var det faktiskt inte mitt eget fel, jag antar att det blir till å köpa ny tråd i morgon...

Någonting jag däremot har slutfört är boken jag läste. Snacka om segt! Och då var det nog inte egentligen boken i sig som var seg, utan jag, som inte har haft någon som helst koncentrationsförmåga. Nu är jag rätt sugen på att sätta tänderna i de andra böckerna som kom med posten i måndags, men jag vill först slutföra uppdrag säng-häng. I morgon alltså.

Vilket betyder att TV:n lockar. Vilket i sin tur betyder att jag kommer kolla på LA Ink, för det är det enda jag tittar på som går på TV i realtid, eller hur man säger.
.

45 minuter kvar

Jag har en son som var redo för sängen för ungefär tre timmar sedan. Han i sin tur har en napp som han har bitit hål i och som han inte vill ha. Den i sin tur är den enda nappen i hemmet eftersom den andra som fanns här på något mysiskt sätt har försvunnit. Jag har krupit på alla fyra runt lägenheten för att se om den kan ligga under något. Jag har öppnat alla väskor för att se om den kan ligga där i, och jag har kollat alla lådor och skåp jag kan komma på att titta i, men Den Andra Nappen finns ingenstans.

Nu återstår 45 minuter då jag ska hålla sonen vaken, innan han stoppas i säng med en napp han inte vill ha (och nej, den är inte jättetrasig för då hade han inte fått ha den)... det blir 45 intressanta minuter.

Annars har dagen varit helt underbart bra! Vi tog bussen (som går en kort promenad härifrån) till Malmö och träffade H&M i parken. Innan de dök upp hann vi vara med på lite gympa, pyssla, leka på piratskeppet och gräva i sanden. Efter de kommit blev det pannkaka (medhavd), en tur på minizoo, glass, bad, ponnyridning, teater.... Ja, en heldag, som jag skrev. Superbra! Och hur fantastiskt är det inte när man inser att lilla M faktiskt kommer växa upp tillsammans med J1 och J2? Att när J2 är 15 år så är M 14, och de kommer kunna springa på stan tillsammans och göra den osäker? Fantastiskt som sagt, med tanke på att H och jag har varit vänner sen vi var 15 år....

Heldag i parken

Leka, bada, äta glass, titta på teater och djur. Allt i gott sällskap. Perfekt!

Borde eller vilja

Oooookeeeeej!

Saker jag borde göra ikväll: 
* sy draperi till J1s säng
* scrappa eftersom jag köpt lite nya papper
* plocka upp alla leksaker för tusende gången
* vika tvätt
* börja planera inför den kommande terminen
* läsa ut Mons Tråkentoftboken eftersom jag hämtat ut mina nya böcker på posten idag
Vad jag tänker göra ikväll:
Sätta mig framför TVn och kolla på den nya säsongen av Project Runway.


Ah, jag vet, jag är värdelös ;-)

Dagens outfit

Rock'n'Roll baby!

Brunch

Nejdå, jag har inte slagit huvudet och äter brunch mitt i natten (nästan). Jag bara råkade reflektera över att det finns många som sitter länge och äter massor till frukost så fort det blir helg. Varför kan inte jag vara en sån som njuter av sånt? Jag pallar inte sitta med tända ljus och äta en massa smoothies och läsa tidningen hela förmiddan. Kanske beror det på att man måste tjata för att alla ska äta det de har framför sig. Kanske är tidning+levande ljus ingen bra kombo i största allmänhet? Kanske hade det varit mysigt om man ens hade en tidning? (ja, ni läser rätt - den här läraren har ingen tidning och är rätt jäkla clueless om vad som händer i världen!) Kanske jag ska testa det där i morgon? Kanske det blir lugnare stämning vid bordet, kanske alla njuter lite mera, kanske....? Och skulle det funka kommer P bli superglad - han älskar tända ljus, det är mer jag som inte förstår poängen med det hela...

Modulerna

Här ska J1s dagis vara som hon ska gå till om två veckor. Ser inte helt klart ut... i bakgrunden ligger J2s dagis som också är J1s gamla. Själv sitter jag på skolgården där förskoleklassen håller till tillsammans med skolbarnen. Vi vet med andra ord var våra barn kommer befinna sig de närmsta åren...

Min färgklick i tråket

Jag längtar till dagis, för hennes skull. Hon har inte haft många att leka med i sommar, det har varit kusinerna nästan tre veckor, och en kompis två dagar, och det är inte särskilt mycket kan Jag tycka. Ibland verkar hon så ensam, min lilla älskling, men kanske är hon nöjd ändå i sällskap av mormor och moster, som det blivit desto mer av i sommar..?

Frustration

Jag känner mig faktiskt väldrigt frustrerad denna söndagmorgon, för det händer ju ingenting! Egentligen är det rätt så skönt, men jag tycker det är störigt att man inte kan sätta igång med saker eftersom allting är stängt. Jag behöver t.ex. ny linsvätska, men vi kan ju inte dra iväg förrän affärerna öppnar, om en timme! Och då är det nästan dags för lunch så då börjar barnen direkt tjata om ett visst McD som ligger bara en liten bit härifrån och som vi måste passera oavsett vart vi ska.....

Nu ska jag skriva något som jag nog bittert kommer ångra om ungefär fem veckor. Nämligen att jag längtar till att skolan ska börja. Ja, ni läste rätt. Men det beror bara på att jag vill ha lite rutin i livet igen. När man har fyra veckors semester kan jag mycket väl tro att det är skönt med orutin, slappt och ledigt, men när man har åtta veckor är det lite jobbigt att försöka hålla på rutinerna, och det är lite för lång tid att bara släppa allt. Så det är enda anledningen till att jag längtar efter hösten; rutin. Här kommer en liten minilista, dagen till ära.

Tre dåliga saker med sommaren.
1) Bromsar, myggor
2) Orutin
3) Att det går vääääldigt mycket pengar så fort man ska göra något...

Tre bra saker med sommaren.
1) Sol, bad, stränder
2) Mindre kläder att ta på ungarna!
3) Ledighet, orutin, göra vad man känner för, ta dagarna som de kommer, inga måsten, utflykter

Om man skulle ta å duscha.