Wooot?!

Överallt i media pratas det om att det fattas bostäder till de nya studenterna, framförallt pratas det om det i Lund just nu. P och jag pratade om det och kom fram till att vi kanske skulle göra en insats... jag författade en annons igår som publicerades straxt efter halv ett idag och när jag nyss lämnade jobbet (lite tidigare idag för att barnens dagis är stängt) hade jag fått fyra email. Jag har också bestämt en liten träff ikväll när P jobbar med en 24-årig amerikansk kille. Vi får väl se om han är The One. Det enda (?) som är skrämmande med detta är att Jag inte vill att barnen ska råka illa ut eller att vi ska behöva vara översociala hela tiden. Faktum är ju att översocial är det minsta vi är... usch, gör vi rätt?