lördag 6 februari 2010

Överraskad!

De som känner min man vet att hemlisar inte är hans grej. Han brukar inte kunna hålla någonting hemligt alls, faktiskt. Så det som hände igår är ett mindre mirakel.

Jag stog i köket vid femsnåret och läste en inredningstidning och käkade popcorn i väntan på att sätta fart med kvällsmaten, när det ringde på dörren. På fredagar ringer våra grannar ibland på och ger oss nybakta muffins och jag kände att idag orkar jag inte vara trevlig, jag hade dessutom värsta myskläderna på mig. Så jag sa till P att gå och öppna, men han vägrade (vilket gjorde mig lite irriterad) utan sa att det var till mig. Det brukar han iofs säga varenda gång det ringer på dörren... Jag öppnade i vilket fall till slut och det visade sig att det var mamma och pappa! Nej men, tyckte jag, kommer ni och ska ha lite fredagsmys med oss, trevligt! Så jag gick och satte mig i soffan med pappa men efter en stund kom P och frågade om vi inte skulle åka snart om jag nu var hungrig och så. Vaddå åka? Jo, det visade sig att vi inte alls skulle fredagsmysa, utan få barnvakt! Bara att smeta på lite mascara (och tvätta håret och byta kläder) och sätta sig i bilen. Vi bestämde oss för Malmö och vi var där så pass tidigt att vi faktiskt hann med att gå i några affärer innan vi begav oss mot maten.

Nu är ju vi som vi är och fina restauranger är inte alls vår grej. Istället hamnade vi på TGI Friday's, en gammal favorit för mig från när jag var i USA första gången, och från när jag bodde i Stockholm... Nu äntligen har de öppnat i Malmö också! Ja, det är ingen fin restaurang men deras kyckling med Jack Daniels glaze.... Mmmm!!!

Man säger att när man ska ha såna här middagar, som förväntas vara romantiska, så ska man inte prata om barnen eftersom man äntligen är ledig från dem. Men hallå, barnen är ju den största delen av livet, hur kan man INTE prata om dem? Nåväl, vi lyckades avhandla en del jobb, väder, barn och drömmar innan vi begav oss hemåt igen.

Jag skulle vilja säga att resten av kvällen var lika härlig, men eftersom J2 är sjuk igen och vaknade halv tio och krånglade i två timmar, och att det varit oroligt resten av natten och båda ungarna steg upp klockan fem idag, så måste jag tyvärr meddela att lite av lyckan gick förlorad.
Fast det är klart, utan en så trevlig överraskning hade det förmodligen känts ännu jobbigare...

Tack P och tack mamma och pappa!

2 kommentarer:

  1. Äsch, varför gå på fina restauranger när det inte är nödvändigt? Och vem avgör vad som är en fin restaurang egentligen? Det är väl upp till var och en tycker jag.
    Kul att ni hade en mysig kväll så långt den varade, men ni fick ju lite ensamtid i alla fall!

    SvaraRadera
  2. Men vad de kan överraska om de verkligen försöker! ;D Låter som en kul kväll, fast inte J2's sjuka så klart :(

    Håller med Yvonne att 'fin' restaurang är upp till var och en...själv skulle jag ha valt samma som er!

    SvaraRadera